Oväntad grupp kan gå miste om elstöd

2022 11 04

Den som är på väg att bli ny villaägare riskerar att inte få lov att ta del av det elkostnadsstöd som presenterats av regeringen.

Detta beror på en brytpunkt i det förslag som tagits fram tillsammans med Svenska kraftnät, rapporterar Sveriges Radio.

Brytpunkten syftar på dagen efter då förslaget godkänns av energimarknadsinspektionen, EI.

En person som köper hus före brytpunkten får hela stödet – medan den som köper efter det specifika datumet inte får en enda krona.

Ett beslut om att godkänna förslaget tar enligt EI cirka två veckor, vilket innebär att brytpunkten kan förväntas att ske nästa vecka, enligt SR.

Bakslag för nya villaägare

Ovanstående innebär att nya villägare alltså riskerar att precis missa det elstöd som man kanske räknat med när man investerar i ett nytt hus.

En som är kritisk till upplägget är Jonathan Lindgren, expert på Villaägarnas Riksförbund. Han menar att det kan leda till att många husaffärer brinner inne.

– Det drabbar nya medlemmar som precis flyttat in i en nybyggd villa. Där kan jag verkligen se att man får rida ut den här vintern utan något som helst stöd, säger han till SR.

"Äventyrar affärer"

Han fortsätter:

– Det är ju en en stor affär. Det kan äventyra affärer som görs eftersom det blir en osäkerhetsfaktor.

Uppgiften att informera säljare och köpare om det oväntade konsekvensen blir landets mäklare.

Peter Wigert ställföreträdande generaldirektör på Svenska kraftnät, menar att det dock blir upp till de båda parterna att hitta en lösning.

– Det blir tvunget att hitta en specifik brytpunkt. Oavsett hur man väljer den så kan det såklart ge upphov till att komma överens, säger han till SR.

55 miljarder i elstöd

Det var förra veckan som regeringen kunde ge besked om det efterlängtade högkostnadsskyddet för höga elpriser.

Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe meddelade då att man avser att använda 55 miljarder för att stödja hushåll, organisationer och företag.

– Vi bedömer att 55 miljarder kronor är lämpligt att betala ut, uttryckte hon på en presskonferens tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch.

Stödet är riktat till boende i södra Sverige som är det område som drabbats hårdast.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen