Oväntad förändring på bostadsmarknaden

2024 08 02

Bostadspriserna sjunker i Sverige.

Under juli sjönk bostadspriserna i genomsnitt med 1,1 procent.

Lägenhetspriserna sjönk med 1,2 procent och villapriserna med 1,0 procent.

Det visar en färsk undersökning från bolåneinstitutet SBAB.

Nedgången är ett stort trendbrott. Siffrorna innebär att juli blir den första månaden efter årsskiftet som bostadspriserna sjunker.  

–Det är dock ingen dramatik i detta. Sommarmånaderna brukar normalt sett uppvisa prisnedgångar. Rensat för säsong- och andra tillfälliga effekter steg priserna i juli, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en kommentar till undersökningen.

Han tillägger:

– Den underliggande boprisökningen – alltså när man justerar för vad som är normalt för en julimånad och andra tillfälliga effekter – motsvarar en helårsökning under 2024 på cirka 3,6 procent. Det ligger ungefär i linje med vår senaste prognos baserad på den förväntade utvecklingen av bolåneräntorna och hushållens inkomster. Trendskattningar är samtidigt osäkra och kan hoppa lite upp och ner och bör därför tolkas med viss försiktighet.

”Det är förvånande”

En faktor som däremot förvånar ekonomen är att lägenhetspriserna har ökat mer än villapriserna sedan årsskiftet.  

Under året har lägenhetspriserna noterat en uppgång på 6,1 procent, medan villapriserna har ökat med 5,3 procent.

SBAB:s chefsekonom anser att trenden är oväntad.

–  Jag tycker att det är lite förvånande med tanke på att många bostadsrättsföreningar står inför fortsatta stora höjningar av månadsavgifterna på grund av lån till tidigare låg ränta som har, eller kommer att löpa ut. Möjligen är inte alla lägenhetsköpare införstådda med detta, säger Robert Boije.

Fakta: SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för juli

- Villapriserna sjönk i genomsnitt med 1,0 procent i hela Sverige.  Mest sjönk priserna i Storstockholm och Storgöteborg (-3,6 respektive -1,1 procent). Summerat sedan årsskiftet har villapriserna ökat med 5,3 procent.

- Lägenhetspriserna sjönk i genomsnitt med 1,2 procent i hela Sverige. Priserna sjönk dock bara i Storstockholm och Storgöteborg (-2,4 respektive -3,7 procent). I fyra av sex regioner steg i stället priserna. Mest steg de i Stormalmö (2,5 procent). Summerat sedan årsskiftet har lägenhetspriserna ökat med 6,1 procent.

Källa: SBAB

Foto: Z. Lee

Text: Redaktionen

JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dramatisk förändring i Sverige – känd ekonom slår larm

2025 08 16

En känd ekonom varnar för en dramatisk förändring i Sverige.

Nationalekonomen Klas Eklund är en av Sveriges mest kända ekonomer.

Nu slår han larm om tillståndet i svensk ekonomi – och fruktar att problemen kommer att bita sig fast och bli ett nytt normaltillstånd.

Fruktar nytt normaltillstånd

Gång på gång har ekonomer förutspått en vändning för den svenska ekonomin.

Prognoserna har länge gjort gällande att vändningen kommer ”under nästa kvartal” – men så har det låtit i flera år nu, rapporterar SvD.

Hushållen vågar inte konsumera och arbetslösheten är hög.

Ekonomen Klas Eklund tycker att situationen är allvarlig.

– Det har varit felslagna återhämtningsprognoser under en massa kvartal i fyra år, säger nationalekonomen till tidningen.

Nu fruktar han en dramatisk förändring – där lågkonjunkturen är ett nytt normaltillstånd.

– Frågan är om den här situationen är bestående eller tillfällig. Om det är det nya normala eller bara en utdragen lågkonjunktur som så småningom vänder uppåt, säger Klas Eklund till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenskar riskerar tung ekonomisk smäll

Sänker tillväxtprognos

Hushållen tycks ha noterat att positiva prognoser slår fel, och har därför blivit extra försiktiga.

Det gör att konsumtionen inte kommer igång.

Tidigare i augusti meddelade Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk tillväxt, rapporterade SVT.

Detta bland annat med anledning av den fortsatte osäkerheten kring amerikansk tullpolitik.

KI räknar därför nu med att Sveriges BNP växer med 0,7 procent under 2025, vilket är en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos.

– Tillsammans med en dämpad omvärldskonjunktur innebär tullarna att den svenska exportmarknaden växer långsamt i år och nästa år, kommenterade KI i rapporten, enligt kanalen.

För att den svenska ekonomin ska komma igång krävs bland annat att hushållen börjar konsumera i högre utsträckning igen. Konjunkturen kan påverkas extra mycket av hur benägna vi är att köpa dyra sällanköpsvaror, exempelvis bilar, kylskåp eller tvättmaskiner, har DN tidigare rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Dubbla priser - stor ilska mot svenska apotek

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen