Under juli sjönk bostadspriserna i genomsnitt med 1,1 procent.

Lägenhetspriserna sjönk med 1,2 procent och villapriserna med 1,0 procent.

Det visar en färsk undersökning från bolåneinstitutet SBAB.

Nedgången är ett stort trendbrott. Siffrorna innebär att juli blir den första månaden efter årsskiftet som bostadspriserna sjunker.  

–Det är dock ingen dramatik i detta. Sommarmånaderna brukar normalt sett uppvisa prisnedgångar. Rensat för säsong- och andra tillfälliga effekter steg priserna i juli, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en kommentar till undersökningen.

Han tillägger:

– Den underliggande boprisökningen – alltså när man justerar för vad som är normalt för en julimånad och andra tillfälliga effekter – motsvarar en helårsökning under 2024 på cirka 3,6 procent. Det ligger ungefär i linje med vår senaste prognos baserad på den förväntade utvecklingen av bolåneräntorna och hushållens inkomster. Trendskattningar är samtidigt osäkra och kan hoppa lite upp och ner och bör därför tolkas med viss försiktighet.

”Det är förvånande”

En faktor som däremot förvånar ekonomen är att lägenhetspriserna har ökat mer än villapriserna sedan årsskiftet.  

Under året har lägenhetspriserna noterat en uppgång på 6,1 procent, medan villapriserna har ökat med 5,3 procent.

SBAB:s chefsekonom anser att trenden är oväntad.

–  Jag tycker att det är lite förvånande med tanke på att många bostadsrättsföreningar står inför fortsatta stora höjningar av månadsavgifterna på grund av lån till tidigare låg ränta som har, eller kommer att löpa ut. Möjligen är inte alla lägenhetsköpare införstådda med detta, säger Robert Boije.

Fakta: SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för juli

- Villapriserna sjönk i genomsnitt med 1,0 procent i hela Sverige.  Mest sjönk priserna i Storstockholm och Storgöteborg (-3,6 respektive -1,1 procent). Summerat sedan årsskiftet har villapriserna ökat med 5,3 procent.

- Lägenhetspriserna sjönk i genomsnitt med 1,2 procent i hela Sverige. Priserna sjönk dock bara i Storstockholm och Storgöteborg (-2,4 respektive -3,7 procent). I fyra av sex regioner steg i stället priserna. Mest steg de i Stormalmö (2,5 procent). Summerat sedan årsskiftet har lägenhetspriserna ökat med 6,1 procent.

Källa: SBAB

Foto: Z. Lee

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen