JUST NU: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

2023 04 06

Men istället ökar nu priserna något, rapporterar bland annat Svenska Dagbladet nu på morgonen efter att Svensk Mäklarstatistik släppt nya siffror.

Försäljningarna under årets första kvartal, jämfört med det föregående, visar på två procent högre priser på bostadsrätter och en procent högre priser på villor sett över hela landet.

Låga nivåer

Det är dock fortsatt betydligt lägre prisnivåer än vad det var under samma period förra året.

– På årsbasis ligger prisutvecklingen på samma nivå som förra månaden med minus elva procent för bostadsrätter och minus 13 procent för villor, säger Hans Flink, affärsutvecklingschef vid Svensk Mäklarstatistik, till SvD.

Trög marknad

Marknaden går dock relativt trögt och under årets första tre månader såldes 27 procent färre bostadsrätter jämfört med första kvartalet ifjol.

Det märks även hos Hemnet. Antalet nya annonser är betydligt färre.

– Det är nog så att många inte har så bråttom med att sälja. Man väntar också med att köpa tills man har sålt. I våra enkäter svarar många att de kan vänta något halvår med att sälja, säger Erik Holmberg, analytiker på Hemnet.

Skäl till oro

Trots att den negativa prisutvecklingen tycks ha vänt finns det skäl till oro. Det menar såväl banker som mäklare.

– Även om vi märker en ljusning på bostadsmarknaden, med mer välbesökta visningar sedan årsskiftet, är det för tidigt att blåsa faran över för nya prisnedgångar. Vi har inte sett den fulla effekten av Riksbankens räntehöjningar än och det finns fortfarande risk för att konjunkturen försvagas under våren, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, till Aftonbladet.

Bank är rejält oroade

Baserat på en prognos från Danske Bank finns det till och med anledning till rejäl oro.

Enligt banken lär de svenska bostadspriserna falla ännu mer och ännu kraftigare. 

Den nuvarande stabiliserade situationen är enbart en tillfällig paus, hävdar Danske Bank.

– Danske Bank menar att Riksbankens tidigare räntehöjningar ännu inte gett full nedåtpressande effekt på bostadspriserna, rapporterar Aftonbladet, och refererar till förväntade höjningar om totalt 1,25 procentenheter.

Vid ett sådant scenario har vi bara sett hälften av den totala prisnedgången från februari 2022, enligt Danske Bank.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen