Oväntad förändring av inflationen – elpriset rasar

2022 11 15

Det meddelar Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen.

Nedgången är större än vad som väntades på förhand.

– Det är en nedgång från september då inflationstakten var 9,7 procent. Månadsförändringen från september till oktober var -0,1 procent, framhåller SCB.

Elpriset rasar ordentligt

Vad som påverkade förändringen är bland annat höjda priser på drivmedel och hushållsvaror. Även prisökningar inom inventarier, hushållsvaror samt kultur och fritidsvanor har bidragit.

Men prisuppgångarna motverkas bland annat av sjunkande priser på el – som rasar ordentligt från september till oktober.

Största månadsminskningen på tre år

Priset på el sjönk nämligen med hela 24 procent mellan de två månaderna. Det är en större minskning jämfört med förra året och ännu större än oktober 2020.

Men det stora glädjebeskedet för hushållen ska ändå ses i relation till hur det exempelvis såg ut förra året.

– Elpriserna går ner i oktober men de är fortfarande högre än förra året, konstaterar Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.

Ser ljuset i tunneln

Nyligen prognostiserade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson att den höga inflationen var på väg att vända. Han konstaterade också ett ljus i slutet av tunneln.

– Konjunkturutsikterna är fortfarande bekymmersamma. Men riskerna för de riktigt dystra konjunkturscenarierna har minskat, sade han till Svenska Dagbladet i söndags.

Ligger efter USA

I USA tycks inflationen vara på kraftigare nedgång. Siffrorna för oktober landade på 7,7 procent. En rejäl sänkning jämfört med inflationstakten för september som låg på 8,2 procent, rapporterar NBC.

Liknande siffror lär dock svenskarna behöva vänta ännu längre på.

– Det kommer att dröja ett tag till innan den svenska inflationen dämpas. USA ligger före oss, och det har också varit en annan situation där, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar till SvD.

Prisförändringar kopplade till inflationen

Varor och tjänster som främst påverkade månadsförändringen av inflationen. Prisförändringarna anges inom parentes i procent.

• Livsmedel (+1,5)
• Grönsaker (+3,7)
• El (-23,6)
• Inventarier och hushållsvaror (+1,1)
• Drivmedel (+12,9)
• Rekreation och kultur (+2,3)

Källa: SCB

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen