En patient som nyligen vårdats på Sundsvalls sjukhus har bekräftats smittad. Det är första fallet av mässling på över 20 år i Västernorrland.

Region Västernorrland befarar att flera personer kan vara smittade.

–  Ett stort antal medpatienter och personal på sjukhuset har utsatts för möjlig smitta.

– Smittspårning har utförts och berörda medpatienter och personal har informerats. Ett mindre antal personer har efter läkarbedömning erbjudits förebyggande behandling mot sjukdomen, framhåller regionen i ett pressutskick.

Enligt pressmeddelandet hade patienten sökt sig till akutmottagningen vid flera tillfällen innan hen insjuknade i den mycket smittsamma virussjukdomen.

Kan vara livshotande 

Mässling sprids via luften från den som är sjuk.

Sjukdomen är allvarlig, i värsta fall kan den vara livshotande.

– Det är en mycket smittsam virussjukdom som bland annat orsakar hög feber och utslag på kroppen, framhåller Vårdguiden 1177 på sin hemsida.

Andra symptom är ögonirritation och en tilltagande besvärlig torrhosta.

Gott skydd i Sverige

I Sverige har de allra flesta ett gott skydd mot mässling, eftersom vaccin mot sjukdomen ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Trots det har 14 fall av mässling rapporterats till Folkhälsomyndigheten i år.

Barn under 18 månader som inte hunnit få sin första vaccindos och ovaccinerade vuxna löper särskild risk att smittas, framhåller Region Västernorrland.

– Inför utlandsresor är det bra att se över sitt skydd mot mässling och vid behov vaccinera sig, säger Maria Tempé, smittskyddsläkare i regionen.

Ökar kraftigt globalt

Antalet fall av mässling har ökat globalt de senaste åren.

En bidragande orsak till detta är ineffektiva eller otillräckliga vaccinationsprogram, enligt organisationen Läkare utan gränser.

År 2019 rapporterades den högsta siffran av mässlingsfall på 23 år. Över 200 000 personer förlorade livet i sjukdomen.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen