Ovanligt långa köer till 1177

2024 07 21

Under sommaren har det varit ovanligt svårt att komma i kontakt med sjukvårdsrådgivningen 1177.

1177 är en telefontjänst som ägs gemensamt av Sveriges kommuner och landsting, där patienter ska kunna få råd och information om vård och hälsa.

Men den här sommaren har det varit svårare än vanligt att komma fram till 1177.

Telefonköerna är ofta långa.

Många möts också av ett talsvar där de uppmanas att ringa tillbaka vid ett annat tillfälle, rapporterar SR.

Talsvar efter 45 minuter

Efter 45 minuters väntan kommer ett talsvar där man uppmanas att ringa tillbaka, enligt radiokanalen.

– Ibland så blir det ett högre tryck, och då går vårt talsvar på vid 45 minuter. Men det kan lika gärna vara borta en minut senare, säger Camilla Jakobsson, enhetschef på 1177 i Västra Götaland, till radiokanalen.

”Ska inte behöva sitta och vänta”

Om man är akut sjuk så bör man istället ringa SOS, understryker hon.

Talsvaret finns för att folk inte ska sitta och vänta alltför länge.

– Det är ju för att folk inte ska behöva sitta och vänta, utan att man kan kanske då kan göra någonting annat och ringa om igen, säger hon.

Det är dock ovanligt att 1177 använder sig av det här talsvaret, och det visar att det är ovanligt långa köer till telefontjänsten nu under sommaren, enligt radiokanalen.

I genomsnitt tar det i juli 23 minuter att komma i kontakt med en sjuksköterska.

Det är dock längre köer under vissa perioder under dagen, varför man ibland vill uppmana folk att ringa in senare.

Har fått kritik

1177 är en populär telefon- och webbtjänst för rådgivning om vård och hälsa, men har ibland också fått kritik.

Bland annat har problem kring tjänstens chattfunktion 1177 Direkt uppmärksammats.

I våras beslutade Region Östergötland att ta bort funktionen, rapporterar SVT.

I samband med det valde regionen också att anmäla chattboten Triage24 till Läkemedelsverket, eftersom de ansåg att chattboten gjorde farliga felbedömningar som innebär en risk för patienters säkerhet.

Foto: J. Hagström, 1177

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen