Ovanligt långa köer till 1177

2024 07 21

Under sommaren har det varit ovanligt svårt att komma i kontakt med sjukvårdsrådgivningen 1177.

1177 är en telefontjänst som ägs gemensamt av Sveriges kommuner och landsting, där patienter ska kunna få råd och information om vård och hälsa.

Men den här sommaren har det varit svårare än vanligt att komma fram till 1177.

Telefonköerna är ofta långa.

Många möts också av ett talsvar där de uppmanas att ringa tillbaka vid ett annat tillfälle, rapporterar SR.

Talsvar efter 45 minuter

Efter 45 minuters väntan kommer ett talsvar där man uppmanas att ringa tillbaka, enligt radiokanalen.

– Ibland så blir det ett högre tryck, och då går vårt talsvar på vid 45 minuter. Men det kan lika gärna vara borta en minut senare, säger Camilla Jakobsson, enhetschef på 1177 i Västra Götaland, till radiokanalen.

”Ska inte behöva sitta och vänta”

Om man är akut sjuk så bör man istället ringa SOS, understryker hon.

Talsvaret finns för att folk inte ska sitta och vänta alltför länge.

– Det är ju för att folk inte ska behöva sitta och vänta, utan att man kan kanske då kan göra någonting annat och ringa om igen, säger hon.

Det är dock ovanligt att 1177 använder sig av det här talsvaret, och det visar att det är ovanligt långa köer till telefontjänsten nu under sommaren, enligt radiokanalen.

I genomsnitt tar det i juli 23 minuter att komma i kontakt med en sjuksköterska.

Det är dock längre köer under vissa perioder under dagen, varför man ibland vill uppmana folk att ringa in senare.

Har fått kritik

1177 är en populär telefon- och webbtjänst för rådgivning om vård och hälsa, men har ibland också fått kritik.

Bland annat har problem kring tjänstens chattfunktion 1177 Direkt uppmärksammats.

I våras beslutade Region Östergötland att ta bort funktionen, rapporterar SVT.

I samband med det valde regionen också att anmäla chattboten Triage24 till Läkemedelsverket, eftersom de ansåg att chattboten gjorde farliga felbedömningar som innebär en risk för patienters säkerhet.

Foto: J. Hagström, 1177

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen