Ovanlig upptäckt om barngravar på kyrkogård

2023 12 28

Det är på Hovshaga kyrkogård i Växjö som man har förstått att flera gravar saknar anhöriga.

Efterlysningen av anhöriga vid kyrkogården i sig är ingenting ovanligt, men vid Hovshaga kyrkogård är hälften av de gravar som saknar anhöriga barngravar.

Det beskriver kyrkogårds- och fastighetschefen på Växjö stift som en ovanlighet, rapporterar Sveriges Radio.

“Inget vanligt fenomen”

Flera av barnen vid kyrkogården är nyligen begravda, så sent som 2018.

Svenska kyrkan har det mycket svårt att hitta och få kontakt med deras anhöriga.

Det beskriver kyrkogårds- och fastighetschef på Växjö stift, Mats Lindblad, som någonting mycket ovanligt.

– Det är då inget vanligt fenomen som vi kan se. 

Rätten upphör

Om inte de anhöriga hittas senast i slutet av denna vecka så övergår äganderätten till kyrkogårdsförvaltningen.

– Då upphör ju gravrätten, alltså den juridiska rätten att förvalta sin gravplats, fortsätter Lindblad.

– Men gravfriden och gravrätten rent fysiskt kvarligger ju i 25 år.

De som arbetar vid platsen kommer att fortsätta att leta efter de anhöriga och komma i kontakt med personer man ännu inte nått.

Medför ansvar

Det är oklart exakt varför det har varit så svårt att hitta anhöriga, men det bedöms inte vara någonting som är vanligt förekommande.

Om man har full gravrätt medför ett stort ansvar för gravplatsen, understryker Svenska kyrkan.

– Gravrättsinnehavaren är skyldig att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick. Om gravplatsen vanvårdas kan huvudmannen ta ifrån gravrättsinnehavaren gravrätten. Då går gravrätten tillbaka till huvudmannen.

Mindre ansvar

Det är även möjligt att ha begränsad gravrätt som medför mindre ansvar.

– Om du är gravrättsinnehavare till en gravplats med begränsad gravrätt bestämmer du vem som får gravsättas där, förklarar Svenska kyrkan.

– Du har däremot inte rätt att bestämma hur gravanordningen ska se ut eller hur gravplatsen ska utsmyckas och ordnas. Det beslutar huvudmannen om.

Arkivfoto: Stefan Lindberg Svensk kyrkan

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen