Ovanlig attack – varg ska skjutas

2024 09 16

Beslut har nu tagits efter den ovanliga vargattacken under natten mot måndagen.

Under den senaste tiden har får dött i vargattacker på olika håll i landet.

Under natten mot måndagen skedde en mer ovanlig attack.

Då dödades en ponny och ytterligare en skadades i en attack i närheten av Lerdala i Skövde kommun.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Utlyser skyddsjakt

Länsstyrelsen har nu tagit beslut om att utlysa skyddsjakt i Skövde, Götene, Mariestad och Skara efter attacken.

Detta för att skydda djuren från ytterligare angrepp.

– Länsstyrelserna har idag, den 16 september 2024, beslutat om skyddsjakt efter en varg, förklarar myndigheten.

– Jakten får utföras av jägare utsedda av länsstyrelsen och får som längst bedrivas till och med den 1 oktober. Jakten får bedrivas inom ett begränsat område som berör kommunerna Skövde, Götene, Mariestad och Skara.

Det är orsaken

Länsstyrelsen förklarar vidare bakgrunden till beslutet, som togs på måndagen.

– Orsaken till skyddsjakten är att förhindra allvarlig skada på tamdjur. I juni angrep och dödade en varg får i området.

– DNA-prov visar att det var en årsvalp från Klyftamon-reviret. Under natten till måndagen 16 september angreps och dödades en minishetlandsponny av varg. DNA-analysen för det senaste angreppet är ännu inte klar.

“Finns risk”

Myndigheten understryker vidare att risken är hög för ytterligare angrepp.

Därför har man nu tagit beslutet, som alltså gäller till och med den första oktober i Skövde, Götene, Mariestad och Skara.

Nelly Grönberg, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland, har uttalat sig om händelsen.

– Det är väldigt sällsynt med just angrepp på häst, säger hon till GP.

Inga tvivel

Enligt Grönberg råder det inga tvivel om att det rör sig om en vargattack.

Detta efter att ha gått igenom bitmärken på hästarnas kroppar.

– När det är så här små hästar så är det som när de angriper ett får. Vid vargangrepp brukar det finnas skador på övre delen av låren och ibland upp på rumpan och på ryggen.

Foto:  M-O Jodoin

Text: Redaktionen


JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen


Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen