Stormen Ashley drar in över Storbritannien, och snart kan ovädret röra sig vidare mot Sverige.

För de brittiska öarna blir det en storm som sannolikt kommer att medföra fara för liv, rapporterar TV4.

Ovädret tros sedan röra sig vidare mot Sverige, och även om det inte alls blir lika dramatiskt här så kommer vi definitivt att märka av väderväxlingen.

Rör sig in mot Sverige

Ovädret väntas röra sig mot Sverige i form av ett lågtryck, vilket kan märkas redan framåt kvällen.

– Redan till kvällen börjar det blåsa upp på västkusten här hos oss. Men hos oss är det tänkt att lågtrycket inte ska gå rakt över oss utan det kommers smyga upp längs fjällkedjan, säger Elisabeth Danielsson, meteorolog på TV4, till kanalen.

Det kommer därför inte bli lika blåsigt i Sverige som i Storbritannien, men SMHI funderar ändå på hur man ska varna för ovädret, säger hon. De varningar som hittills har utfärdats om kuling har inte gällt land.

– Däremot kommer det nog kännas väldigt byigt och blåsigt in över landet då det ska kombineras med ett regnområde. Det kommer kännas rejält höstigt i morgon, säger Elisabeth Danielsson till kanalen.

”Allmänt blåsigt väder”

SMHI har utfärdat gul varning för kuling gällande Kattegatt, Skagerrak, Norra Bottenhavet och Bottenviken på söndagen.

Till måndagen tillkommer varningar om vind på kalfjället i Lapplandsfjällen, Dalafjällen, Härjedalsfjällen och södra Jämtlandsfjällen samt kuling vid Vänern och längs stora delar av kusten.

Många kommer att märka att det blir en blåsig inledning på nästa vecka.

– I morgon måndag passerar ett intensivt lågtryck norrut på Norska havet. Det ger allmänt blåsigt väder med västliga eller sydvästliga vindar och hårda vindbyar, kommenterar SMHI:s meteorolog Lars Magnus Joelsson.

– Tillhörande regnområde passerar landets västra och norra delar ganska snabbt under måndagen och följs av uppsprickande molntäcke, tillägger han.

Blåsigt till och med onsdag

På tisdagen kan det också bli kallare.

– Till tisdagen tar sig kyligare luft in över landet vilket kan ge snöbyar i fjällen. Samtidigt passerar ett mindre regnområde södra Götaland och Gotland. I övrigt stundvis klart, enligt Lars Magnus Joelsson.

På onsdagen blir det fortsatt blåsigt väder och sol varvas med moln, enligt SMHI.

Under torsdagen väntas dock en högtrycksrygg växa in över landet.

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen