Otrevlig bakterie ökar kraftigt – mycket svår att behandla

2024 11 19

En mycket svårbehandlad bakterie ökar kraftigt i Europa.

Det rör sig om den antibiotikaresistenta bakterien Klebsiella pneumoniae.

Sedan 2019 har antalet fall av bakterien ökat med 60 procent i Europa.

Det rapporterar SR Ekot med hänvisning till ny statistik från europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Ökningen är oroväckande.

– Det här är svårbehandlade bakterier. Vissa kan också vara totalresistenta så att man inte kan hitta bra behandlingar, säger Olle Aspevall, överläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten, till radion.

Sprids i sjukhusmiljöm

Klebsiella pneumoniae kan bland annat orsaka urinvägsinfektioner och infektioner efter operationer.

Bakterien sprids vanligtvis på sjukhus.

Spridningen av den antibiotikaresistenta bakterien är lägre i Sverige, men det finns risk för ökad spridning.

– Om man endast kollar på bekräftade fall så ökar den även i Sverige. Det gör att risken för smittspridning ökar, säger Olle Aspevall till Ekot.

Flera risker för Sverige

Klebsiella pneumoniae har enzymet ESBL – en resistensmekanism som bryter ner många av de viktigaste antibiotikagrupperna.

Folkhälsomyndigheten har tidigare varnat för så kallade ESBL-bakterier i Sverige.

I en rapport från 2013 konstaterar myndigheten att spridning av de antibiotikaresistenta bakterierna leder till att:

- det behövs fler enkelrum inom vården

- sjukligheten och dödligheten ökar

- vårdtiderna blir längre

- patienter oftare läggs in på sjukhus för parenteral antibiotikabehandling

- antibiotika med brett spektrum används oftare

- kostnaderna öka

”Ett av vår tids största hälsohot”

Sverige och EU har pekat ut antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har socialminister Jacob Forssmed (KD) sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Plötslig kollaps – säger nej till Trump

2026 08 22

En av USA:s största handelspartners har fått nog.

Amerikanska och kanadensiska representanter har under en lång tid försökt förhandla fram ett nytt handelsavtal.

För bara tre dagar sedan menade Donald Trump att en överenskommelse i princip var klar.

– Jag har pausat tullarna på 50 procent mot Kanada, som var planerade att träda i kraft i morgon bitti, under en tredagarsperiod. Detta baseras på att Kanada och USA, med förbehåll för att dokumenten slutgiltigt färdigställs, har en överenskommelse, skrev han på Truth Social.

Men nu har förhandlingarna plötsligt kollapsat.

Plötslig kollaps

Förhandlingarna pågick sent in på natten, men nu ger Kanadas premiärminister Mark Carney besked om att han tvingas säga nej till Donald Trump.

Efter veckor av samtal meddelar Carney att även om viktiga framsteg har gjorts, "har de framstegen inte varit tillräckliga för att uppnå våra mål för kanadensarna”, uppger NBC.

– Som ett resultat av detta har jag i kväll beslutat att avbryta handelsförhandlingarna med USA och instruerat Kanadas förhandlare att återvända till Ottawa, säger han.

Tullar på gång

Nu kommer 50-procentiga tullar att införas mot kanadensiska varor.

Men Kanada väntas slå tillbaka.

Mark Carney säger att “Kanada kommer att bemöta dessa tullar dollar för dollar för att skydda våra arbetare och företag”.

Läs mer: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Skyller på varandra

USA och Kanada lägger skulden för kollapsen på varandra.

Så här låter det från USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer:

– Trots USA:s erbjudande till Kanada om att få den bästa behandlingen av alla större exportörer till vår marknad, har nya krav och tillbakarullningar av andra åtaganden från Kanadas sida rubbat den noggranna balans som uppnåddes under de senaste dagarna, säger han enligt CNN.

“Sådde tvivel”

Från Kanadas håll låter det annorlunda.

Premiärminister Carney menar att sista minuten-ändringar i USA:s villkor "var orättvisa, oekonomiska och sådde tvivel om tillförlitligheten hos en överenskommelse”.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen