Otäck video sprids – uppges visa död 14-åring

2024 07 31

Det har gått över en vecka sedan en 14-årig flicka mördades i Landskrona.

Två tonårsflickor är misstänkta för mordet och en tredje person är misstänkt för grovt skyddande av brottsling.

Nu kommer nya uppgifter om mordet som skakat om den skånska staden.

En brutal video som uppges visa mordet på flickan sprids på sociala medier.

Det uppger polisen för Aftonbladet.

–  Vi vet om att det sprids filmer. Vi är medvetna om det så klart, säger polisens utredare Kenth Pehrsson till tidningen.

Vidare berättar han att polisen är oförmögen att stoppa filmen.

– Det är olämpligt så klart, men vi styr inte över sociala medier så vi kan inte stoppa det.

Åklagare Tomas Olvmyr bekräftar uppgifterna om filmklippet.

– Vi är medvetna om de filmer som sprids via sociala medier som uppges komma från den påstådda gärningen men finner inte skäl att kommentera dem mer än så, säger han i ett uttalande.

Uppmanar föräldrar

Polisen får in flera samtal per dag från människor som har stött på filmklippet på sociala medier.

Samtal väller in från folk som sett filmen och föräldrar vars barn har sett filmen.

– Det finns en film. Det kan vi inte förneka med tanke på att det är allmänt känt, säger Kenth Persson till SR Ekot.

Till föräldrar som är oroliga skickar Kenth Persson följande uppmaning:

– Det är svårt att kontrollera vad barnen gör på nätet. Man får prata med sitt barn om det och vad de ska göra när de påträffar filmen och hur man gör för att få bort den från sina sociala medier.

Utredningen fortsätter

Den 14-åriga flickan hittades svårt skadad vid banegården i Landskrona natten till tisdagen den 23 juli. Hon avled senare av sina skador.

Mordutredningen fortsätter under de kommande dagarna.

– Nu fortsätter arbetet med utredningen. Det handlar om ett omfattande förhörsarbete, analys av brottsplatsundersökning och de olika beslag som gjorts i utredningen och andra olika utredningsåtgärder, säger åklagare Tomas Olvmyr.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen