Ung person livshotande skadad

2024 04 18

En allvarlig olycka har inträffat på Ramundberget i Härjedalen.

En ung person har skadats allvarligt under natten mellan onsdag och torsdag.

Personen har förts till sjukhus med ambulanshelikopter och vårdas med livshotande skador.

Det rapporterar P4 Jämtland.

– Enligt polisen ska olyckan ha inträffat när personen åkte i en backe på natten, men det är oklart på vilket sätt, framhåller radiokanalen.

Ger besked om brottsmisstankar

Polisen utreder händelsen.

I nuläget finns det inga misstankar om brott.

Majoritet av olyckorna sker under våren

En majoritet av olyckor i fjällen sker under våren.

Det visar en rapport från Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd.

– Vårvintern är en högintensiv period för snöskoteråkning och offpistskidåkning och historiskt har en majoritet av olyckorna skett under påsken då många besöker fjällområdet, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd.

Wikberg tillägger:

–  Olycksstatistiken för snöskoter står dock ut särskilt mycket. Det är många gånger förrädiskt enkelt att köra en modern snöskoter. Säkerhetsfrågor har aldrig varit viktigare och vi behöver göra mer för att förebygga de olyckor som sker.

32 dödsfall

Under perioden 2018 – 2023 omkom 32 personer i samband med olika friluftsaktiviteter i Sveriges fjällkommuner. Totalt omkom 21 personer i snöskoter-olyckor, fem personer vid offpistskidåkning  och två personer vid vandring eller klättring.

Den vanligaste olyckstypen i samband med offpistskidåkning är inte laviner, utan skador efter fall i brant terräng.

– De senaste åren har vi märkt en trend mot allt ansvarsfullare normer avseende risktagande i samband med offpiståkning när det kommer till att beakta och respektera lavinfaran. Flera aktörer som verkar i fjällen menar samtidigt att det snarare syns tecken på motsatsen och en ökad riskvilja när det gäller att till exempel hoppa från höga klippor. Att åka offpist är en fantastisk upplevelse men den kräver både förberedelse och omdöme. Vi vill därför rikta en särskild uppmaning inför påsken till alla som planerar branta offpiståk i lavinfarlig terräng eller hopp från höga klippor att tänka efter före, säger Per-Olov Wikberg.

Foto: Niklas Jonasson

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen