Östersjön kan bli en damm

2025 05 20

Gör om Östersjön till en damm. 

Det föreslår regeringens klimatanpassningsutredare Johan Hjalmarsson.

Hjalmarsson – som sedan 2022 är tekniskt råd i Mark- och miljööverdomstolen – anser att Sverige och Danmark bör överväga att anlägga en skyddsvall genom Öresund och de danska bälten för att skydda bebyggelsen kring Östersjön från stigande havsnivåer.  

Förslaget överlämnades till miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i början av veckan, rapporterar Altinget.

– Det är inte några enorma djup kring Danmark och Öresund och det är ganska korta sträckor dessutom, säger Johan Hjalmarsson till tidningen.

Blir en damm

Den föreslagna vallen skulle omvandla Östersjön till en damm. Vattennivån skulle sjunka betydligt, vilket skulle skydda närliggande bebyggelse från översvämningar som väntas bli ett större problem i framtiden.

Det finns dock både politiska, miljömässiga och säkerhetspolitiska utmaningar med projektet, enligt Hjalmarsson.

Utredaren beskriver det som ett ”synnerligen svårt infrastrukturprojekt”.

Vidare pekar han på att Östersjön skulle förlora sitt naturliga inflöde av saltvatten från världshaven, vilket i sin tur skulle påverka ekosystemet i och omkring havet.

Utifrån en säkerhetspolitisk aspekt skulle vallen kunna bli ett tydligt och sårbart mål i en konflikt.

– Om någon fientligt sinnad makt skulle vilja Sverige och de övriga länderna som skyddas av den här vallen illa, då kan man ju tänka sig att man spränger vallen och därmed skapar enorma översvämningar för den bebyggelse som skyddas av vallen. Det behöver man också fundera på om man nu skulle gå vidare med ett sådant här projekt, säger Johan Hjalmarsson till Altinget.

Viktig roll

Utredare Johan Hjalmarsson har en viktig roll i regeringens arbete med Sverige nationella strategi för klimatanpassning.

I mars 2024 utsågs han till särskild utredare av regeringen. Hjalmarsson fick i uppdrag att lämna förslag på hur kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder ska kunna genomföras snabbare, genom ny eller anpassad lagstiftning samt tydligare finansieringsmodeller.

– De senaste årens extrema väderhändelser visar oss alla att vårt samhälle behöver bli mer robust mot naturolyckor och klimatförändringarnas effekter. Nu måste vi gå från ord till handling i klimatanpassningsarbetet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i samband med utnämningen.

Foto: Per-Åke Adolfsson

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen