Oroväckande utveckling på svenska arbetsplatser

2023 08 02

Det råder allt fler dödsolyckor på arbetsplatser i Sverige.

Hittills i år har 28 personer förlorat livet på sin arbetsplats, och anledningen rör sig ofta om felaktiga riskbedömningar.

Utvecklingen går åt fel håll, och antalet människor som dör på jobbet ligger nu på den högsta nivån sedan 2011.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Fruktansvärda tragedier”

De branscher som är mest utsatta för dödsfall är byggbranschen och transportbranschen.

Arbetsmiljöverkets avdelningsdirektör Per Nylén uttalar sig om saken.

– Det är fruktansvärda tragedier, och vi på Arbetsmiljöverket gör allt vi kan för att få ner de här siffrorna så långt det går, säger han till SR.

– Vi har sett att de här riskbedömningarna saknas i kanske till och med alla händelser där någon har omkommit i jobbet.

Allvarlig olycka

Senast under tisdagskvällen skedde en allvarlig arbetsplatsolycka i Örebro.

Polis och ambulans larmades till ett företag på Pilängen där en medarbetare fått ett tungt föremål på sig.

– Personen, en man i 30-årsåldern, fick åka med ambulans till sjukhus med smärta i mage och rygg. Polisen kommer att skriva en anmälan för att utreda om någon har brustit i sitt arbetsmiljöansvar, förklarar polisen via sin webbsida.

Även i Gällivare

Även i Gällivare ägde under tisdagen en arbetsplatsolycka rum vid en arbetsplats inom gruvbranschen.

Där har en man skadat handen i samband med arbetet, han har förts till sjukhus och en anmälan har upprättats.

Belastningsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket har dessutom i en ny rapport understrukit att många arbetsplatser har problem med så kallade belastningsrelaterade besvär.

Det ligger bakom en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan.

– Arbetsgivare, politiker och övriga aktörer behöver fortsätta att utveckla det ergonomiska och systematiska arbetsmiljöarbetet, för att ingen ska behöva skada sig, bli sjuk eller dö på grund av sitt arbete, säger projektägare Nadja Lukin på Arbetsmiljöverket.

– Våra inspektioner bidrar till att minska arbetsmiljörisker för arbetstagarna och ökad kunskap.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen