Oroväckande uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 05 12

Turkiets opposition är tveksamma till Sverige i Nato.

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden har den turkiska kritiken mot Sverige varit återkommande.

President Erdogan har menat att Sverige inte gjort tillräckligt för att få ett ja från Turkiet.

Då har många hoppats på Erdogans utmanare Kemal Kilicdaroglu (CHP), som tidigare flaggat för en mer västvänlig utrikespolitik.

Nu kommer dock uppgifter om att Sveriges önskan inte nödvändigtvis går i uppfyllelse ens med en ny turkisk president, uppger SVT.

“Krävs tålamod”

Kilicdaroglus utrikespolitiska rådgivare Unal Cevikö menar att det är ont om tid att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato innan det kommande toppmötet i Vilnius.

Dessutom vill de se hur den nya terrorlagstiftningen som införs i sommar fungerar.

– Det krävs tålamod. Det har skett stora framsteg sedan förra året. De framstegen visar att Sverige är villiga att svara på Turkiets förväntningar. Vi får se hur lagen kan förändra saker, säger Unal Cevikö, turkiska oppositionens utrikespolitiska rådgivare till SVT.

Viktigt möte

Den 11 och 12 juli hålls ett toppmöte i Vilnius där medlemsländerna väntas diskutera kriget i Ukraina.

Många menar att det är då som ett svenskt medlemskap i Nato skulle kunna komma närmare.

En kritisk Erdogan och en skeptisk opposition kan dock göra den saken svårare.

Ligger efter

Det turkiska valet väntas äga rum den 14 maj och enligt de senaste opinionsundersökningarna ligger Erdogan efter utmanaren.

En undersökning genomförd av Konda visar att stödet för Erdogan ligger på 43,7 procent, samtidigt som det för Kilicdaroglu ligger på 49,3 procent.

Undersökningen genomfördes innan det att kandidaten Muharrem Ince dragit tillbaka sitt deltagande.

– Möjligheten att Kemal Kilicdaroglu vinner har ökat i och med Inces tillbakadragande. Jag skulle inte bli förvånad om han fick 51 procent, säger Kondas chef Bekir Agirdir enligt Reuters.

Flera ämnen

Flera ämnen diskuteras i Turkiet inför det stundande valet.

Bland annat handlar det om inflationen, höga levnadskostnader och den förödande jordbävning som tog över 50 000 liv i Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen