Oroväckande uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 05 12

Turkiets opposition är tveksamma till Sverige i Nato.

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden har den turkiska kritiken mot Sverige varit återkommande.

President Erdogan har menat att Sverige inte gjort tillräckligt för att få ett ja från Turkiet.

Då har många hoppats på Erdogans utmanare Kemal Kilicdaroglu (CHP), som tidigare flaggat för en mer västvänlig utrikespolitik.

Nu kommer dock uppgifter om att Sveriges önskan inte nödvändigtvis går i uppfyllelse ens med en ny turkisk president, uppger SVT.

“Krävs tålamod”

Kilicdaroglus utrikespolitiska rådgivare Unal Cevikö menar att det är ont om tid att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato innan det kommande toppmötet i Vilnius.

Dessutom vill de se hur den nya terrorlagstiftningen som införs i sommar fungerar.

– Det krävs tålamod. Det har skett stora framsteg sedan förra året. De framstegen visar att Sverige är villiga att svara på Turkiets förväntningar. Vi får se hur lagen kan förändra saker, säger Unal Cevikö, turkiska oppositionens utrikespolitiska rådgivare till SVT.

Viktigt möte

Den 11 och 12 juli hålls ett toppmöte i Vilnius där medlemsländerna väntas diskutera kriget i Ukraina.

Många menar att det är då som ett svenskt medlemskap i Nato skulle kunna komma närmare.

En kritisk Erdogan och en skeptisk opposition kan dock göra den saken svårare.

Ligger efter

Det turkiska valet väntas äga rum den 14 maj och enligt de senaste opinionsundersökningarna ligger Erdogan efter utmanaren.

En undersökning genomförd av Konda visar att stödet för Erdogan ligger på 43,7 procent, samtidigt som det för Kilicdaroglu ligger på 49,3 procent.

Undersökningen genomfördes innan det att kandidaten Muharrem Ince dragit tillbaka sitt deltagande.

– Möjligheten att Kemal Kilicdaroglu vinner har ökat i och med Inces tillbakadragande. Jag skulle inte bli förvånad om han fick 51 procent, säger Kondas chef Bekir Agirdir enligt Reuters.

Flera ämnen

Flera ämnen diskuteras i Turkiet inför det stundande valet.

Bland annat handlar det om inflationen, höga levnadskostnader och den förödande jordbävning som tog över 50 000 liv i Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen