Oroväckande uppgifter om Sveriges Natoansökan

2023 05 12

Turkiets opposition är tveksamma till Sverige i Nato.

Sedan Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden har den turkiska kritiken mot Sverige varit återkommande.

President Erdogan har menat att Sverige inte gjort tillräckligt för att få ett ja från Turkiet.

Då har många hoppats på Erdogans utmanare Kemal Kilicdaroglu (CHP), som tidigare flaggat för en mer västvänlig utrikespolitik.

Nu kommer dock uppgifter om att Sveriges önskan inte nödvändigtvis går i uppfyllelse ens med en ny turkisk president, uppger SVT.

“Krävs tålamod”

Kilicdaroglus utrikespolitiska rådgivare Unal Cevikö menar att det är ont om tid att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato innan det kommande toppmötet i Vilnius.

Dessutom vill de se hur den nya terrorlagstiftningen som införs i sommar fungerar.

– Det krävs tålamod. Det har skett stora framsteg sedan förra året. De framstegen visar att Sverige är villiga att svara på Turkiets förväntningar. Vi får se hur lagen kan förändra saker, säger Unal Cevikö, turkiska oppositionens utrikespolitiska rådgivare till SVT.

Viktigt möte

Den 11 och 12 juli hålls ett toppmöte i Vilnius där medlemsländerna väntas diskutera kriget i Ukraina.

Många menar att det är då som ett svenskt medlemskap i Nato skulle kunna komma närmare.

En kritisk Erdogan och en skeptisk opposition kan dock göra den saken svårare.

Ligger efter

Det turkiska valet väntas äga rum den 14 maj och enligt de senaste opinionsundersökningarna ligger Erdogan efter utmanaren.

En undersökning genomförd av Konda visar att stödet för Erdogan ligger på 43,7 procent, samtidigt som det för Kilicdaroglu ligger på 49,3 procent.

Undersökningen genomfördes innan det att kandidaten Muharrem Ince dragit tillbaka sitt deltagande.

– Möjligheten att Kemal Kilicdaroglu vinner har ökat i och med Inces tillbakadragande. Jag skulle inte bli förvånad om han fick 51 procent, säger Kondas chef Bekir Agirdir enligt Reuters.

Flera ämnen

Flera ämnen diskuteras i Turkiet inför det stundande valet.

Bland annat handlar det om inflationen, höga levnadskostnader och den förödande jordbävning som tog över 50 000 liv i Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen