Oroväckande trend i Sverige

2022 10 26

Antalet privatpersoner med skulder hos Kronofogden har ökat kraftigt under 2022.

Fram till slutet av september har den sammanlagda summan ökat med nästan en tredjedel, 28 procent, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från Kronofogden.  

En primär anledning

Boven i dramat är inte helt oväntat de höga elpriserna som har drabbat det svenska folket – framför allt befolkningen i södra Sverige.

Höga elpriser slår hårt mot hushåll som redan lever med små marginaler.

Antalet obetalda elskulder har ökat med 16 procent mellan den 1 januari och den 25 september, uppger Kronofogden.

– Utifrån de erfarenheter vi har så vet vi att oftast så prioriterar man elen. När man riskerar att bli av med elen, då har det gått väldigt långt, säger Davor Vuleta, analytiker på myndigheten, till DN.

Flera miljoner

Kronofogdens analys bygger på ett underlag från 80 av Sveriges största elbolag.

Antalet fall gällande privatpersoner har ökat från 28 028 till 34 578 och det totala skuldbeloppet har ökat från 59,6 miljoner kronor till 81 miljoner, rapporterar DN.

Enligt Davor Vuleta ser den dystra trenden ut att fortsätta.

– Det blir räntor och avgifter, sedan skickas den till oss och det blir löneutmätningsbeslut. Då drar vi på nästkommande lön, plus att du har nya räkningar. Det betyder att nästa månad har du mindre pengar att röra dig med, men samtidigt har du alla andra räkningar att betala och då blir det nya räkningar som du ligger back med, säger han till DN.

Varnade i september

Tidigare har Kronofogden varnar för en ”viss ökning av obetalda räkningar”

 Första halvåret i år fick Kronofogden in mer än 545 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande.

– Vi har fått ansökningar med krav som har kopplingar till höjda kostnader, som exempelvis de ökande elpriserna. Under de senaste sex månaderna har vi märkt ett ökat inflöde av elskulder med nästan 20 procent. Kraven handlar om relativt låga belopp och de är en liten andel av det totala inflödet av alla ansökningar, konstaterade Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Foto: Kronofogden 

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen