Oroväckande signal från den ukrainska gränsen

2023 02 15

Ryssland uppges förbereda omfattande luftangrepp mot Ukraina.

Ett stort antal ryska stridsflyg och helikoptrar har utplacerats nära den ukrainska gränsen, rapporterar Financial Times med hänvisning till flera underrättelsekällor.

Enligt källorna indikerar utplaceringen att Ryssland avser att använda en betydande del av sina luftstridskrafter för att understödja marktrupperna.

Ryssland uppges fortfarande ha kvar över 80 procent av sin luftburna styrka. Det uppger en Natokälla för Financial Times.

Ett omfattande luftunderstöd ses som nödvändigt för att understödja utmattade ryska marktrupper.

– De ryska trupperna är tröttkörda. Därför är det troligt att de vill omvandla det här till ett luftkrig. Om Ukraina ska kunna stå emot behöver de så mycket luftvärn och ammunition som det bara är möjligt, säger en källa till Financial Times.

USA dementerar

USA:s försvarsminister Lloyd Austin har kommenterat uppgifterna om ett stundande, massivt ryskt flyganfall.

Under ett försvarsministermöte i Bryssel på tisdagen konstaterade han att USA inte ser några tecken som indikerar att Ryssland förbereder ett omfattande anfall från luften.

– Det finns tillsvidare inga tecken på att just de ryska luftstridskrafterna skulle samlas till ett storanfall, sa Austin enligt Reuters.

Försvarsministern tillade dock att det är fortsatt viktigt att förse Ukraina med försvarsmateriel.

– Vi vet att Ryssland har ett betydande antal flygplan till sitt förfogande. Därför har vi betonat att vi måste göra allt vi kan för att ge Ukraina så mycket luftvärnsutrustning som vi bara kan.

Vädjar till väst

Ukraina har länge vädjat om leveranser av luftförsvarssystem för att kunna försvara sig mot ryska angrepp från luften.

Förfrågan har besvarats av flera länder.

Men trots att nya system har anlänt går Ukraina en kamp mot klockan. Ammunitionen minskar efter varje rysk attack.

– Hos de gamla sovjetiska robotsystem Ukraina har, där finns det ingen mer ammunition kvar i hela världen. Därför är det så viktigt att få nya luftvärnssystem, konstaterade Rein Pella, lärare i vapenteknik vid Försvarshögskolan, i en intervju med SVT från oktober.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen