Oroväckande nyheter för konsumenter av tv-serier

2023 05 01

Flera planerade och pågående produktioner hos streamingjättar som Disney och Netflix kan skjutas upp på obestämd tid.

En omfattande strejk i Hollywood är mycket nära att inträffa.

Redan imorgon, tisdag, kan strejken bli verklighet om Hollywoods manusförfattare inte når en överenskommelse med streamingjättarna, rapporterar The Guardian.

Bakgrund

Tv- och filmskribenter har de senaste åren klagat på att deras arbetsförhållanden har försämrats i en stadig takt.

– Hälften av alla tv-serieskribenter arbetar nu på minimilön, framhåller den amerikanska fackföreningen Writers Guild of America, WGA.

En markant ökning.

För tio år sedan uppgav en tredjedel av alla manusförfattare att de levde på minimilön.

Den genomsnittliga lönen har även sjunkit.

– Medianlönen för skribenter har sjunkit med 4 procent under det senaste decenniet, uppger WGA.

Svår ekonomisk situation

Förhandlingar pågår mellan manusförfattarna och de stora streamingjättarna.

Men utgångsläget är tufft.

Tv-seriebranschen är ekonomiskt pressad.

I takt med att marknadskonkurrensen ökat har flera aktörer investerat miljarder dollar på nytt innehåll för att vinna över abonnenter.

Investeringar som svider i dag.

– Nu är de under hård press. De måste göra streamingtjänsterna lönsamma, skriver The Guardian.

Flera stora streamingjättar brottas dessutom med sjunkande reklamintäkter och en stundande lågkonjunktur.

Höstens säsong kan påverkas

Om strejken blir verklighet kan serier som är planerade till hösten påverkas.

– Skrivandet för många serier börjar normalt i maj eller juni, uppger The Guardian och tillägger:

Utöver streamingtjänsterna beräknas även tv-nätverken drabbas hårt av en potentiell strejk.

– Om strejken blir verklighet kommer nätverken i allt högre grad fylla luckorna med dokusåpor utan manus, nyhetssändningar och repriser, framhåller den brittiska tidningen.

Strejken 2007-08

Senast Writers Guild of America utlyste en strejk var i slutet av 2007. Strejken varade i över tre månader och flera stora tv-serier och tv-program påverkades.

Bland annat:

- Dexter

- Breaking Bad

- The Big Bang Theory

- Family Guy

- Gossip Girl

- Lost

- The Office (US)

- One Three Hill

- Two and a Half Men

- South Park

- It’s always sunny in Philadelphia

- Late show with David Letterman

- The tonight show with Jay Leno

- The Simpsons

- Saturday Night Live

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen