VAL 2022: Oroväckande läsning för Socialdemokraterna

2022 09 20

Trots att Socialdemokraterna totalt sett ökade i riksdagsvalet rasar partiet i utsatta områden.

S landade till slut på 30,3 procent i årets riksdagsval.

Det var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2018 års val, vilket dock inte var tillräckligt för att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag skulle kamma hem segern.

Rasar i 19 områden

Ännu en missräkning för Socialdemokraterna är att partiet backar kraftigt i de områden som polisen klassar som “särskilt utsatta”, rapporterar SVT.

Det gäller 19 områden i Sverige där Socialdemokraterna rasar i förtroende.

Elva procentenheter

I dessa områden minskar partiet i snitt med hela elva procentenheter.

– En del beror nog på att det har blivit tuffare i de här områdena. Man har kanske en bristande tilltro till samhället, och jag tror att vi som parti förknippas väldigt starkt med det samhället, säger Catharina Piazolla, kommunsekreterare för S i Stockholms partidistrikt, till kanalen.

– Så även om Socialdemokraterna inte har styrt i Stockholm blir det en känsla av att vi kanske inte har levererat tillräckligt.

Från 62,5 till 33 procent

Allra mest backar S i Rinkeby-Tensta.

Partiet går från 62,5 procent av rösterna 2018 till drygt 33 procent 2022.

Även i Rosengård i Malmö och Vivalla i Örebro minskar Socialdemokraterna betänkligt på bekostnad av att Vänsterpartiet och småpartier ökar, skriver SVT.

Förlorar statsministerposten

Utöver raset i landets utsatta områden tyder som bekant nu allt på att Ulf Kristersson (M) tar över statsministerposten från avgående statsminister Magdalena Andersson.

Detta trots att Socialdemokraterna är Sveriges största parti.

– I det svenska systemet spelar det ingen roll vilket parti som är störst. Man är mer intresserad av att hitta en kandidat som kan övertyga tillräckligt många för att bilda en regering, säger Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitet, till Aftonbladet.

Talmansrundorna inleds

Idag inleds talmansrundorna, men från högerpartierna har det varit locket på kring hur M-ledarens regering ska se ut.

– Exakt vad som kommer hända och hur mycket vi kommer få insyn i är svårt att förutsäga nu. Högerpartierna kan också redan ha kommit överens om något, utan att vi vet om det än, säger Sofie Blombäck.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen