VAL 2022: Oroväckande läsning för Socialdemokraterna

2022 09 20

Trots att Socialdemokraterna totalt sett ökade i riksdagsvalet rasar partiet i utsatta områden.

S landade till slut på 30,3 procent i årets riksdagsval.

Det var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2018 års val, vilket dock inte var tillräckligt för att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag skulle kamma hem segern.

Rasar i 19 områden

Ännu en missräkning för Socialdemokraterna är att partiet backar kraftigt i de områden som polisen klassar som “särskilt utsatta”, rapporterar SVT.

Det gäller 19 områden i Sverige där Socialdemokraterna rasar i förtroende.

Elva procentenheter

I dessa områden minskar partiet i snitt med hela elva procentenheter.

– En del beror nog på att det har blivit tuffare i de här områdena. Man har kanske en bristande tilltro till samhället, och jag tror att vi som parti förknippas väldigt starkt med det samhället, säger Catharina Piazolla, kommunsekreterare för S i Stockholms partidistrikt, till kanalen.

– Så även om Socialdemokraterna inte har styrt i Stockholm blir det en känsla av att vi kanske inte har levererat tillräckligt.

Från 62,5 till 33 procent

Allra mest backar S i Rinkeby-Tensta.

Partiet går från 62,5 procent av rösterna 2018 till drygt 33 procent 2022.

Även i Rosengård i Malmö och Vivalla i Örebro minskar Socialdemokraterna betänkligt på bekostnad av att Vänsterpartiet och småpartier ökar, skriver SVT.

Förlorar statsministerposten

Utöver raset i landets utsatta områden tyder som bekant nu allt på att Ulf Kristersson (M) tar över statsministerposten från avgående statsminister Magdalena Andersson.

Detta trots att Socialdemokraterna är Sveriges största parti.

– I det svenska systemet spelar det ingen roll vilket parti som är störst. Man är mer intresserad av att hitta en kandidat som kan övertyga tillräckligt många för att bilda en regering, säger Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitet, till Aftonbladet.

Talmansrundorna inleds

Idag inleds talmansrundorna, men från högerpartierna har det varit locket på kring hur M-ledarens regering ska se ut.

– Exakt vad som kommer hända och hur mycket vi kommer få insyn i är svårt att förutsäga nu. Högerpartierna kan också redan ha kommit överens om något, utan att vi vet om det än, säger Sofie Blombäck.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Ge upp vapen” – USA ställer massivt krav på Ukraina

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Donbas i blickfånget

Kreml har tidigare krävt att hela Donbasregionen i östra Ukraina ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto:

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen