Oroväckande hälsobesked – gäller hälften av svenska folket

2023 06 24

Allt för många svenskar bränner sig i solen.

Det har till stor del varit en mycket varm och solrik inledning på sommaren 2023.

Många har valt att tillbringa dagarna ute i solen, på stranden och i vattnet.

En ny rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten visar dock nu att hälften av svenskarna bränner sig i solen.

– Den stora andelen som bränt sig är oroväckande, säger Tove Sandberg Liljendahl som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten till SVT.

Stor ökning

Medvetenheten kring solskydd tycks öka, men enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rapport bränner sig 49 procent av svenskarna i solen.

Den siffran låg omkring 42 procent för bara ett år sedan.

60 procent har uppgett att de tillbringar så mycket som fyra eller fem timmar ute i solen när UV-strålningen är som allra starkast.

“Liten tillbakagång”

De som skrivit rapporten framhåller att det kan röra sig om en pandemieffekt, och att “att njuta och unna sig förmodligen har stått i fokus efter två tunga pandemiår”.

– Vi har sett en trend över längre tid att de tillfrågade uppgett att det inte är lika attraktivt att vara solbrun som tidigare. Men i år ser vi en liten tillbakagång som kanske är tillfällig, förklarar Sandberg Liljendahl.

Vård kan behövas

Vanligtvis behövs inte vård om man bränt sig i solen, men det finns omständigheter då det kan vara en bra idé att kontakta en vårdcentral.

Om man får återkommande soleksem eller svåra hudbesvär kan det behövas.

Detsamma gäller om man bränt sig i solen och fått blåsor i huden.

Ökar risken

Solljus innehåller så kallad ultraviolett strålning, varav typerna UVA och UVB kan orsaka hudcancer.

– Mycket solande leder till att bindväven i huden skadas så att du får rynkor. 

– Ju fler gånger du har bränt dig i solen, desto högre är risken att du senare i livet får solfläckar eller hudcancer, framhåller Vårdguiden 1177.

Det kan vara bra att anpassa tiden man tillbringar i solen utefter hur känslig ens hud är, och se till att barn skyddas då de är extra känsliga.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen