JUST NU: Oron växer för krig – MSB tvingas blixtförstärka

2022 03 21

När tusentals krigsbroschyrer efterfrågas måste MSB kalla in extra personal för att möta behovet.

Över 100 000 beställningar har gjorts av broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, rapporterar P4 Värmland.

En broschyr som togs fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redan 2018.

Stora mängder

Efterfrågan på information om vad man ska göra vid krig har ökat kraftigt den senaste tiden.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, säger Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till radiostationen.

Extra personal

Bara de senaste veckorna har det gjorts 4 000 – 5 000 beställningar om dagen, erfar Svenska Dagbladet.

Myndigheten har därför behövt ta in extra personal för att kunna möta invånarnas behov av hur de ska agera vid kris och krig.

Tusen ohanterade beställningar

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, säger Stefan Anering.

Ökade it-incidenter

Samtidigt rapporterar Ekot att MSB även får information om fler anmälda it-incidenter mot svenska myndigheter och andra samhällsviktiga verksamheter.

Även detta har alltså ökat under de senaste veckorna.

Inte nödvändigtvis attacker

Antalet anmälningar har ökat från 200 i veckan till mellan 400 och 500. Peter Jonegård på MSB menar dock att det inte behöver handla om uppsåtliga attacker.

– Till antalet blir det mer, men tröskeln att kontakta oss har också sänkts så att så att vi kan inte i dag slå fast att det är en ökning som skulle bero på ökade attacker, säger Jonegård till Ekot.

Cyberhot mot Sverige

På grund av det rådande säkerhetsläget i Sverige bedöms risken för cyberattacker ha ökat. Enligt underrättelsemyndigheten FRA har dock de konkreta digitala angreppen mot Sverige uteblivit.

– Cyberangrepp mot Sverige och svenska myndigheter sker hela tiden – det är inte så att de är extra intensiva just nu, sade Ola Billger, kommunikationschef på FRA, till Sveriges Radio förra veckan.

Foto: MSB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen