JUST NU: Oron växer för krig – MSB tvingas blixtförstärka

2022 03 21

När tusentals krigsbroschyrer efterfrågas måste MSB kalla in extra personal för att möta behovet.

Över 100 000 beställningar har gjorts av broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, rapporterar P4 Värmland.

En broschyr som togs fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) redan 2018.

Stora mängder

Efterfrågan på information om vad man ska göra vid krig har ökat kraftigt den senaste tiden.

– De här broschyrerna finns på vårt lager i Kristinehamn och normalt sett hanterar man inte så stora mängder där utan det kanske är fem beställningar per dag, säger Stefan Anering, chef för enheten för säkerhet i offentlig miljö och enskildas beredskap, till radiostationen.

Extra personal

Bara de senaste veckorna har det gjorts 4 000 – 5 000 beställningar om dagen, erfar Svenska Dagbladet.

Myndigheten har därför behövt ta in extra personal för att kunna möta invånarnas behov av hur de ska agera vid kris och krig.

Tusen ohanterade beställningar

– Vi har nu i princip arbetat bort det som låg och väntade och nu har vi bara några tusen ohanterade beställningar och det är i stort sett de som kommit in under helgen, säger Stefan Anering.

Ökade it-incidenter

Samtidigt rapporterar Ekot att MSB även får information om fler anmälda it-incidenter mot svenska myndigheter och andra samhällsviktiga verksamheter.

Även detta har alltså ökat under de senaste veckorna.

Inte nödvändigtvis attacker

Antalet anmälningar har ökat från 200 i veckan till mellan 400 och 500. Peter Jonegård på MSB menar dock att det inte behöver handla om uppsåtliga attacker.

– Till antalet blir det mer, men tröskeln att kontakta oss har också sänkts så att så att vi kan inte i dag slå fast att det är en ökning som skulle bero på ökade attacker, säger Jonegård till Ekot.

Cyberhot mot Sverige

På grund av det rådande säkerhetsläget i Sverige bedöms risken för cyberattacker ha ökat. Enligt underrättelsemyndigheten FRA har dock de konkreta digitala angreppen mot Sverige uteblivit.

– Cyberangrepp mot Sverige och svenska myndigheter sker hela tiden – det är inte så att de är extra intensiva just nu, sade Ola Billger, kommunikationschef på FRA, till Sveriges Radio förra veckan.

Foto: MSB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen