Oroande besked från Lettland – Ryska trupper avancerar i Ukraina

2022 02 24

Den ryska krigsmakten har sänt nya soldater och stridsfordon till de delar av Ukraina som Ryssland har erkänt som självständiga.

Det hävdar Lettlands premiärminister Arturs Krišjānis.

– Enligt den information som jag har till mitt förfogande flyttar Putin ytterligare styrkor och stridsvagnar in i de ockuperade områdena, säger Arturs Krišjānis till CNN.

Nya trupper

Lettlands premiärminister framhäver att det handlar om två nya ryska divisioner.

Det skulle innebära att fler av Vladimir Putins så kallade ”fredsbevarande” soldater har anlänt till Ukraina.

Ytterligare två källor, som har insikt i amerikansk underrättelsetjänst, bekräftar den lettiske premiärministerns påstående, enligt CNN.

Risk för fullskalig invasion

Uppgifterna om ytterligare ryska trupper i Donbas kommer i samband med att USA har utfärdat en ny varning till den ukrainska regeringen om att de senaste underrättelserapporterna pekar på att en fullskalig rysk invasion kan ske snarast, rapporterar CNN.

Det försämrade säkerhetsläget har även fått Sverige att reagera under onsdagen.

Personal förflyttas

Svenska utrikesdepartementet har beslutat sig för att omlokalisera delar av den svenska ambassadens arbete i Ukraina från Kiev till staden Lviv, en stad i västra Ukraina som ligger nära gränsen till Polen.

Förvärrat säkerhetsläge

– Med anledning av det allvarliga och förvärrade säkerhetsläget i och omkring Ukraina har UD idag beslutat att tillfälligt omlokalisera delar av ambassadens verksamhet till Lviv. UD upprepar uppmaningen till svenskar som fortfarande befinner sig i Ukraina att snarast lämna landet, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på sin Twitter.

 I linje med Natos beslut

Sveriges beslut kommer några dagar efter att Nato beslutade om att omlokalisera sin personal i Ukraina från huvudstaden Kiev till just Lviv, där säkerhetsläget bedöms vara bättre.

Flera västländer har även förflyttat sin personal från Kiev till Lviv.

Foto: Arkivbild F. Andrejevic

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen