Orbáns regering desperat – riktar vädjan till Ukraina

2025 03 11

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har inte gjort sig känd för att vilja stödja Ukraina.

Tvärtom har Orbán kritiserats för att han och Ungern har fortsatt starka band till Ryssland.

Orbán har också hotat att sätta käppar i hjulen när EU velat införa nya sanktioner mot Ryssland.

Men nu har Ungern fått problem.

”Har gjort leveranser omöjliga”

Ungern har inte velat minska sitt beroende av ryska fossila bränslen, trots att Ryssland har startat ett anfallskrig mot Ukraina. Landet får därför alltjämt stora mängder rysk olja.

Men på tisdagen har Ungern fått problem, rapporterar TV2.

Detta efter en ukrainsk drönarattack mot en mätstation i Moskva, som tillfälligt har förhindrat försändelser av rysk olja till Ungern.

Ungern utrikesminister Péter Szijjártó meddelar att försändelser blir försenade.

Samtidigt ber han Ukraina att inte attackera ryska oljeledningar som är riktade mot Ungern, rapporterar Politico.

I videon beskriver han också det problem som har uppstått för Ryssland och Ungern.

– Jag har precis pratat med Rysslands biträdande energiminister, som säger att en drönarträff vid en mätstation har gjort leveranser omöjliga för tillfället, men att reparationsarbeten pågår och, om inget extraordinärt händer kan oljeleveranserna till Ungern återupptas sent på eftermiddagen eller tidigt på kvällen, enligt utrikesministern.

Ungern har hotat med veto

Ungern och Ukraina har ingått ett avtal som ska tillåta Ungern att fortsätta köpa rysk olja.

Ungern har också flera gånger hotat att lägga in veto mot ansträngningar från EU för att minska Europas beroende av rysk energi.

Viktor Orbán har också blockerat ett gemensamt uttalande från europeiska ledare som skulle bekräfta stödet till Ukraina och nya, tuffare sanktioner mot Ryssland.

Ukrainas sanktionssändebud Vladyslav Vlasiuk anklagar Ungern för att vilja använda "Druzhba-rörledningsproblemet som ett argument för att blockera fortsättningen av sanktioner", enligt tidningen.

Foto: European union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA säger ja till alltihop

2025 03 11

Vladimir Putin och Ryssland inledde en fullskalig invasion mot Ukraina i februari 2022.

Donald Trump har lovat att få slut på kriget.

Nu uppges USA säga ja till samtliga krav som Ryssland har lagt fram för att så ska ske, erfar Kyiv Post.

– Uppgifterna tyder på att Washington har blivit mer mottaglig för Kremls narrativ om krigets ursprung, som Moskva nu aggressivt marknadsför för västerländska åhörare, säger källor till den ukrainska tidningen.

Fyra mycket tuffa krav

Ett av de grundläggande kraven för Ryssland är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj byts ut.

Dessutom har Kreml fyra ytterligare krav som uppges vara icke-förhandlingsbara:

1. Avsluta det västerländska militära stödet till Ukraina. Moskva kräver att alla vapentransporter, underrättelsedelningar och träning av ukrainska styrkor upphör. Om det enbart gäller USA eller även Europa är just nu oklart.

2. Erkännande av ryskockuperat territorium. Ryssland kräver att de olagligt annekterade regionerna Krym, Cherson, Zaporizhzhia, “Folkrepubliken Donetsk” och “Folkrepubliken Luhansk” erkänns internationellt som delar av Ryssland.

3. Återinföra den ryska kulturens, språkets och kyrkans framträdande plats. Ryssland vill “återställa” en prioriterad rysk kultur i Ukraina genom att införliva det ryska språket, ryska medier och den rysk-ortodoxa kyrkan i den ukrainska vardagen.

4. Återgå till Istanbulavtalets villkor. Avtalet var ett utkast till ett fredsförslag som förhandlades fram mellan Ukraina och Ryssland i mars 2022, vilket inkluderade diskussioner om Ukrainas neutralitet, säkerhetsgarantier och begränsningar av dess militär i utbyte mot att Ryssland drog tillbaka trupper. Många experter har hävdat att avtalet skulle missgynna Ukrainas intressen.

"Allt är sant, det händer verkligen"

Den ukrainska tidningen skriver också att Kreml har dragit igång en aggressiv desinformationskampanj.

Syftet är att misskreditera Zelenskyj genom att framställa honom som ett hinder för att uppnå fred.

– Ryssland försöker utnyttja spänningarna mellan de amerikanska och ukrainska presidenternas team för att driva fram “Istanbulförslaget” som krav på Ukraina för en eventuell vapenvila och framtida fredsavtal, säger en högt uppsatt ukrainsk regeringstjänsteman till Kyiv Post.

Moskva uppges också samarbeta med ukrainska politiker utomlands i syfte att få fram proryska presidentkandidater.

– Allt är sant. Det här händer verkligen, säger en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen