Sverige svarar Orbán

2024 01 23

– I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan, framhöll Orbán i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

Nu kommer nya uppgifter om premiärministerns kontaktförsök.

Orbán har skickat ett brev till Sveriges statsminister, uppger SVT.

– Jag är övertygad om att stark ömsesidig tillit måste vara grunden till alla politiska och säkerhetspolitiska arrangemang mellan Sverige och Ungern, skriver han.

Vidare uppger Orbán att han hoppas kunna "utbyta åsikter om alla våra gemensamma intressen" med Ulf Kristersson om statsministern tackar ja till hans inbjudan.

Vädjar om två saker

I brevet utrycker den ungerske ledaren även en direkt önskan om att stärka det svensk-ungerska samarbetet i två avseenden.

– En mer intensiv politisk dialog skulle kunna bidra till att förstärka den ömsesidiga tilliten mellan våra länder och institutioner och därigenom förstärka våra politiska och säkerhetspolitiska överenskommelser, framhåller premiärministern enligt SVT.

Sverige svarar

Utrikesminister Tobias Billström (M) har kommenterat brevet från Orbán.

– Vi ska givetvis titta på brevet, som är i en god ton, säger han till Expressen.

Utrikesministern svarar samtidigt på Orbáns erbjudanden om att ”förhandla Sveriges Natoansökan”.

– Jag ser ingen anledning att förhandla i det här läget.  Man ska komma ihåg att brevet är en sak, och vad som skrivs på X är en annan. Vi välkomnar ett konstruktivt samtal. 

Billström ger inget svar på om han eller statsministern planerar att besöka Ungern.

– Just i det här läget behöver vi fundera på vad det här brevet signalerar. Dialogen kan vi fortsätta, säger ministern till Expressen.  

Starka reaktioner: ”Förrädare”

Viktor Orbáns inbjudan till Ulf Kristersson har väckt starka reaktioner.

Hans kommentarsfält på X är fullt av arga meddelanden.

– Förhandla?? Det finns inget att förhandla om. Det här är ännu ett utpressningsförsök från Ungern, skriver en användare.

En annan kallar Orbán för en ”förrädare mot Europa och övriga Nato-medlemmar”.

Kritiken mot Ungerns premiärminister har haglat efter att han motsatt sig ett EU-stöd på 50 miljarder euro till Ukraina.

Samtliga 27 EU-stater, förutom Ungern, har enats om stödet. Orbán vill att övriga EU-länder gemensamt ska finansiera stödet, utan bidrag från Ungern.

– Det är allvarlig risk att vi inte får enighet om stöd till Ukraina, sa statsminister Ulf Kristersson på en pressträff efter Orbáns besked. 

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen