Orbán ger tydligt besked – efter kravet om Sverige

2024 02 05

Oppositionen i Ungern har begärt ett extrainsatt möte i landets parlament för att rösta om Sveriges Natoansökan.

Bakom begäran står bland annat socialdemokratiska MSZP.

– Sverige är en engagerad partner till Nato. De har deltagit i alliansens fredsskapande arbete sedan 1994 och har tagit en aktiv roll i tidigare och nuvarande Nato-ledda fredsstödjande operationer. Sveriges anslutning till Nato kommer stärka strävan att gemensamt garantera Europa och dess folks säkerhet, skrev partiet i ett uttalande för drygt en vecka sedan.

MSZP gick ut med en direkt uppmaning till landets premiärminister Viktor Orbán.

– Det är dags för Orbán att stoppa den dumma, skadliga och onödiga charaden. Vi tar därför initiativ till att sammankalla en extra session i parlamentet. Låt oss äntligen acceptera förslaget om att Sverige ska gå med i Nato!

Orbáns svar: Dyker inte upp

Vid 13-tiden på måndagen inleddes det extrainsatta mötet som den ungerska oppositionen begärt.

Viktor Orbáns regeringsparti Fidez dök inte upp.

Det rapporterar SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick som bevakar mötet.

En tydlig markering mot Sverige och ett tydligt svar till oppositionen. Frånvaron innebär att en omröstning om den svenska ansökan omöjliggörs.

Den ungerska oppositionen är kritiska till Orban-regeringens agerande.

– Fidesz spelar ett pokerspel men det finns ingen vinst att vinna. Vi har ingen aning om vad det är de vill ha ut av det. Så fort jag får veta kommer jag meddela mina gröna partivänner i Sverige, säger en ledamot för Ungerns gröna parti till SVT.

Pressar Sverige om möte

Ungerns regeringen har framhållit att man vill att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ska resa till landet för att diskutera den svenska Natoansökan innan en omröstning.

– Bollen är på er planhalva, skrev Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering, i ett inlägg på X i fredags.

Den svenska regeringen har klargjort att det inte finns några skäl att förhandla med Ungern.

Utrikesminister Tobias Billström (M) betonar att Ungern inte har ställt några särskilda villkor på Sverige, till skillnad från Turkiet som Sverige ingick ett avtal med.

– Jag ser inte i dagsläget någon anledning till förändring på den här punkten, utan det vi hoppas naturligtvis att Ungern ska fortsätta att ratificera så fort som möjligt, sa utrikesministern till Aftonbladet när han ombads att kommentera Ungerns krav på Sverige.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen