Orbán ger besked om Natoansökan

2024 01 23

Det händer saker kring Sveriges Natoansökan.

Under gårdagen kom uppgifter om att det turkiska parlamentet ska rösta om ett svenskt medlemskap i dag, tisdag.

På tisdagsmorgonen började det även röra på sig i Ungern.

Det socialdemokratiska oppositionspartiet begär ett blixtinkallat möte för att rösta om Sveriges ansökan, rapporterar ungerska nyhetssajten 24.

Kravet gäller en extrainsatt parlamentssittning där en omröstning ska äga rum. För att tillmötesgå kravet måste en beredningskommitté bifalla förslaget.

Orbán ger besked

Nu ger Ungerns premiärminister Viktor Orbán ett nytt besked om den svenska ansökan.

I ett inlägg på sociala medie-plattformen X meddelar Orbán att han bjudit in Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) till Ungern.

– I dag har jag skickat en inbjudan till statsminister Ulf Kristersson för ett besök till Ungern för att förhandla Sveriges Natoansökan, framhåller Orbán.

Vill godkänna före Turkiet

Ungern väntas godkänna Sverige som medlem i Nato i samband med att Turkiet gör det.

Den ungerska regeringen har upprepat löftet vid ett flertal tillfällen.

– Om det sker något där, då kommer Ungern givetvis att leva upp till sitt löfte om att inte stå i vägen för något land gällande medlemskap, sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó på en pressträff i juli.

Magnus Christiansson, forskare och Natoexpert på Försvarshögskolan, har framhållit att Ungern medvetet ”gömmer sig bakom Turkiet”.

– Ungrarna har inga argument kvar för att dröja med sitt godkännande. Jag tolkar Ungerns agerande som att de talar om för Sverige, och tidigare Finland, att de gör det här som en tjänst till turkarna.

– Ungern gömmer sig medvetet bakom Turkiet i ratificeringsprocessen och signalerar samtidigt att man inte är den som står i vägen, sa experten till DN i slutet av december.

Erdogan ska underteckna

Om det turkiska parlamentet röstar ja till ett svenskt Natomedlemskap i dag återstår ett sista steg innan landet formellt har ratificerat den svenska ansökan.

President Recep Tayyip Erdogan måste underteckna och formellt godkänna medlemskapet. När det turkiska parlamentet sa ja till Finlands ansökan dröjde det några dagar innan Erdogan gav sitt godkännande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen