Oppositionen agerar efter krishot mot regeringen

2023 03 27

Blixtinkallningen kommer från Socialdemokraterna som kräver svar kring vad som ska hända gällande reduktionsplikten, rapporterar Expressen.

Agerandet sker kort efter att Sverigedemokraterna hotat med att upplösa regeringen om man inte kommer överens i frågan.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till tidningen.

Är bråttom

Enligt Socialdemokraterna är läget bråttom. Naturvårdsverket måste snarast få information om vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på för att kunna ta fram en klimathandlingsplan åt regeringen.

Och det råder oenighet bland de tre regeringspartierna och SD om var nivån ska landa.

– Det som står ganska tydligt i Tidöavtalet är att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå och objektivt faktum är att det finns ingen sådan nivå, sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till TV4 i torsdags.

Han tillade att Sverige kommer att ha en regeringskris om inte en “markant och substantiell” förändring sker före årsskiftet.

Tolkar EU olika

SD:s föreslagna nivå ligger långt ifrån övriga partier i Tidöavtalet. M och KD har flaggat för en nivå på sex procent.

Liberalerna har å sin sida, via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, snarare pratat om en nivå på 12-13 procent.

Oenigheten består i att man tolkar EU:s miniminivå på olika sätt.

– Vi har skrivit under på att kunna sänka reduktionsplikten tillfälligt, och det är klart att det ska vi göra, men noll är inget alternativ för oss, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4.

Tonade ned

Enligt Expressen var Sjöstedts uttalande inte förankrat i partiet och tonades sedan ned.

Så gjorde även hans partikamrater.

– Vi har inte börjat förhandla reduktionsplikten i detalj så det finns ingen anledning att föregripa processen, sade SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kimmunen till Sveriges Radio i helgen.

Höjdes för fjärde gången

Idag höjdes bensinpriset för fjärde gången inom loppet av en vecka, rapporterar SR.

Riktpriset på 95-oktanig bensin höjs med 15 öre till 20:19 kronor per liter på bemannade stationer. 

Parallellt sänks dock priset på diesel med tio öre – och motsvarande pris är nu 20:06 kronor litern.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen