Oppositionen agerar efter krishot mot regeringen

2023 03 27

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallas upp till jordbruksutskottet.

Blixtinkallningen kommer från Socialdemokraterna som kräver svar kring vad som ska hända gällande reduktionsplikten, rapporterar Expressen.

Agerandet sker kort efter att Sverigedemokraterna hotat med att upplösa regeringen om man inte kommer överens i frågan.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till tidningen.

Är bråttom

Enligt Socialdemokraterna är läget bråttom. Naturvårdsverket måste snarast få information om vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på för att kunna ta fram en klimathandlingsplan åt regeringen.

Och det råder oenighet bland de tre regeringspartierna och SD om var nivån ska landa.

– Det som står ganska tydligt i Tidöavtalet är att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå och objektivt faktum är att det finns ingen sådan nivå, sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till TV4 i torsdags.

Han tillade att Sverige kommer att ha en regeringskris om inte en “markant och substantiell” förändring sker före årsskiftet.

Tolkar EU olika

SD:s föreslagna nivå ligger långt ifrån övriga partier i Tidöavtalet. M och KD har flaggat för en nivå på sex procent.

Liberalerna har å sin sida, via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, snarare pratat om en nivå på 12-13 procent.

Oenigheten består i att man tolkar EU:s miniminivå på olika sätt.

– Vi har skrivit under på att kunna sänka reduktionsplikten tillfälligt, och det är klart att det ska vi göra, men noll är inget alternativ för oss, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4.

Tonade ned

Enligt Expressen var Sjöstedts uttalande inte förankrat i partiet och tonades sedan ned.

Så gjorde även hans partikamrater.

– Vi har inte börjat förhandla reduktionsplikten i detalj så det finns ingen anledning att föregripa processen, sade SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kimmunen till Sveriges Radio i helgen.

Höjdes för fjärde gången

Idag höjdes bensinpriset för fjärde gången inom loppet av en vecka, rapporterar SR.

Riktpriset på 95-oktanig bensin höjs med 15 öre till 20:19 kronor per liter på bemannade stationer.

Parallellt sänks dock priset på diesel med tio öre – och motsvarande pris är nu 20:06 kronor litern.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen