Oppositionen agerar efter krishot mot regeringen

2023 03 27

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallas upp till jordbruksutskottet.

Blixtinkallningen kommer från Socialdemokraterna som kräver svar kring vad som ska hända gällande reduktionsplikten, rapporterar Expressen.

Agerandet sker kort efter att Sverigedemokraterna hotat med att upplösa regeringen om man inte kommer överens i frågan.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till tidningen.

Är bråttom

Enligt Socialdemokraterna är läget bråttom. Naturvårdsverket måste snarast få information om vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på för att kunna ta fram en klimathandlingsplan åt regeringen.

Och det råder oenighet bland de tre regeringspartierna och SD om var nivån ska landa.

– Det som står ganska tydligt i Tidöavtalet är att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå och objektivt faktum är att det finns ingen sådan nivå, sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till TV4 i torsdags.

Han tillade att Sverige kommer att ha en regeringskris om inte en “markant och substantiell” förändring sker före årsskiftet.

Tolkar EU olika

SD:s föreslagna nivå ligger långt ifrån övriga partier i Tidöavtalet. M och KD har flaggat för en nivå på sex procent.

Liberalerna har å sin sida, via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, snarare pratat om en nivå på 12-13 procent.

Oenigheten består i att man tolkar EU:s miniminivå på olika sätt.

– Vi har skrivit under på att kunna sänka reduktionsplikten tillfälligt, och det är klart att det ska vi göra, men noll är inget alternativ för oss, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4.

Tonade ned

Enligt Expressen var Sjöstedts uttalande inte förankrat i partiet och tonades sedan ned.

Så gjorde även hans partikamrater.

– Vi har inte börjat förhandla reduktionsplikten i detalj så det finns ingen anledning att föregripa processen, sade SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kimmunen till Sveriges Radio i helgen.

Höjdes för fjärde gången

Idag höjdes bensinpriset för fjärde gången inom loppet av en vecka, rapporterar SR.

Riktpriset på 95-oktanig bensin höjs med 15 öre till 20:19 kronor per liter på bemannade stationer. 

Parallellt sänks dock priset på diesel med tio öre – och motsvarande pris är nu 20:06 kronor litern.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen