Oppositionen agerar efter krishot mot regeringen

2023 03 27

Blixtinkallningen kommer från Socialdemokraterna som kräver svar kring vad som ska hända gällande reduktionsplikten, rapporterar Expressen.

Agerandet sker kort efter att Sverigedemokraterna hotat med att upplösa regeringen om man inte kommer överens i frågan.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till tidningen.

Är bråttom

Enligt Socialdemokraterna är läget bråttom. Naturvårdsverket måste snarast få information om vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på för att kunna ta fram en klimathandlingsplan åt regeringen.

Och det råder oenighet bland de tre regeringspartierna och SD om var nivån ska landa.

– Det som står ganska tydligt i Tidöavtalet är att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå och objektivt faktum är att det finns ingen sådan nivå, sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till TV4 i torsdags.

Han tillade att Sverige kommer att ha en regeringskris om inte en “markant och substantiell” förändring sker före årsskiftet.

Tolkar EU olika

SD:s föreslagna nivå ligger långt ifrån övriga partier i Tidöavtalet. M och KD har flaggat för en nivå på sex procent.

Liberalerna har å sin sida, via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, snarare pratat om en nivå på 12-13 procent.

Oenigheten består i att man tolkar EU:s miniminivå på olika sätt.

– Vi har skrivit under på att kunna sänka reduktionsplikten tillfälligt, och det är klart att det ska vi göra, men noll är inget alternativ för oss, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4.

Tonade ned

Enligt Expressen var Sjöstedts uttalande inte förankrat i partiet och tonades sedan ned.

Så gjorde även hans partikamrater.

– Vi har inte börjat förhandla reduktionsplikten i detalj så det finns ingen anledning att föregripa processen, sade SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kimmunen till Sveriges Radio i helgen.

Höjdes för fjärde gången

Idag höjdes bensinpriset för fjärde gången inom loppet av en vecka, rapporterar SR.

Riktpriset på 95-oktanig bensin höjs med 15 öre till 20:19 kronor per liter på bemannade stationer. 

Parallellt sänks dock priset på diesel med tio öre – och motsvarande pris är nu 20:06 kronor litern.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen