Oppositionen agerar efter krishot mot regeringen

2023 03 27

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallas upp till jordbruksutskottet.

Blixtinkallningen kommer från Socialdemokraterna som kräver svar kring vad som ska hända gällande reduktionsplikten, rapporterar Expressen.

Agerandet sker kort efter att Sverigedemokraterna hotat med att upplösa regeringen om man inte kommer överens i frågan.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till tidningen.

Är bråttom

Enligt Socialdemokraterna är läget bråttom. Naturvårdsverket måste snarast få information om vilken nivå reduktionsplikten ska ligga på för att kunna ta fram en klimathandlingsplan åt regeringen.

Och det råder oenighet bland de tre regeringspartierna och SD om var nivån ska landa.

– Det som står ganska tydligt i Tidöavtalet är att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå och objektivt faktum är att det finns ingen sådan nivå, sade Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna, till TV4 i torsdags.

Han tillade att Sverige kommer att ha en regeringskris om inte en “markant och substantiell” förändring sker före årsskiftet.

Tolkar EU olika

SD:s föreslagna nivå ligger långt ifrån övriga partier i Tidöavtalet. M och KD har flaggat för en nivå på sex procent.

Liberalerna har å sin sida, via klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, snarare pratat om en nivå på 12-13 procent.

Oenigheten består i att man tolkar EU:s miniminivå på olika sätt.

– Vi har skrivit under på att kunna sänka reduktionsplikten tillfälligt, och det är klart att det ska vi göra, men noll är inget alternativ för oss, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till TV4.

Tonade ned

Enligt Expressen var Sjöstedts uttalande inte förankrat i partiet och tonades sedan ned.

Så gjorde även hans partikamrater.

– Vi har inte börjat förhandla reduktionsplikten i detalj så det finns ingen anledning att föregripa processen, sade SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kimmunen till Sveriges Radio i helgen.

Höjdes för fjärde gången

Idag höjdes bensinpriset för fjärde gången inom loppet av en vecka, rapporterar SR.

Riktpriset på 95-oktanig bensin höjs med 15 öre till 20:19 kronor per liter på bemannade stationer.

Parallellt sänks dock priset på diesel med tio öre – och motsvarande pris är nu 20:06 kronor litern.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen