JUST NU: Öppnar upp för samarbete

2023 02 02

Efter Annie Lööfs avgång har Muharrem Demirok valts till ny partiledare för Centerpartiet.

Till följd av detta kan partiet ta en ny riktning med Demirok som ledare.

I en intervju med Expressen förklarar han att han är öppen för att samarbeta över blockgränserna.

– Jag har hela min politiska karriär samarbetat med allianspartierna i Linköping och har oerhört god erfarenhet av det och tycker det finns väldigt mycket bra resultat av det att ta med sig, säger Muharrem Demirok.

“Det är tydligt”

Demirok förklarar även att Socialdemokraterna inte nödvändigtvis kan räkna med Centerpartiets stöd vid en regeringskris.

Han menar att han hoppas att regeringen håller ihop för att undvika en kris, och signalerar samtidigt hopp om breda uppgörelser på flera områden.

– Det är tydligt att vi pratade väldigt mycket om Sverigedemokraterna i valrörelsen och vi kanske tappade fokus på vad vi själva ville. Nu har vi ett helt annat läge. Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget och är med och påverkar och förhandlar i princip allting som kommer från regeringen, säger han.

Väntar på inbjudan

Demirok påpekar även att hans parti inte vill kliva in i ett samarbete där SD ingår men ser inga problem med att göra upp med varken SD eller regeringen.

I synnerhet gällande energifrågor och trygghetsfrågor väntar han på en inbjudan från statsminister Ulf Kristersson (M).

Utlovade utveckling

Under tacktalet vid extrastämman i Helsingborg där han valdes till ny partiledare underströk Demirok att han vill att Centerpartiets skolpolitik ska utvecklas.

Framförallt vill han förändra skolpengen, och utlovar även fler skolreformer.

Haft en stark position

Demirok har haft en stark position i partiet internt, uppger DN.

Bland annat har han varit mångårigt kommunalråd i Linköping och sitter i partistyrelsen sedan fyra år tillbaka.

I höstas valdes han in i riksdagen, där han varit talesperson i skolfrågor.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Brutal värme” i Europa – då påverkas Sverige

2025 06 26

I Spanien och Frankrike har temperaturerna börjat stiga mot 40-gradersstrecket.

Spanska medier flaggar för extrema temperaturer på uppemot 45 grader i vissa delar av landet.  

– Spanien kommer att få det värst! Vid kusten kommer det förstås att vara lite svalare på grund av havsluften, men temperaturerna kommer fortfarande att ligga på runt 35 grader, säger meteorologen Charalampos Sarchosidis till Dagbladet.

– Efter helgen blir det brutalt för Paris, där termometern kan visa så mycket som 38 grader, fortsätter meteorologen och konstaterar att storstäder nästan blir obeboeliga när temperaturerna når så höga nivåer.

Sarchosidis uppmanar turister och lokalinvånare att fly till kusten.

– Annars blir värmen för utmanande. Vid kusten kan man undvika de värsta temperaturerna, och man kan svalka sig med ett dopp.

Sverige påverkas

Värmeböljan i Sydeuropa kommer att påverka Sverige.

I början av nästa vecka anländer den.

Det blir dock inte lika höga temperaturer som i södra Europa.

– I början på nästa vecka börjar varmare luft att strömma in söderifrån men det är ännu osäkert hur långt norrut varmluften tar sig, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg.

– På tisdag och onsdag ser det i alla fall ut att kunna bli högsommarvarmt i Götaland och möjligen även delar av Svealand med omkring 25 grader på flera platser.

FAKTA: Värmebölja

- Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja.

- I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Källa: SMHI

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

LARMET: Hundratusentals bilar kan förbjudas i Sverige

2025 06 26

Nya standarder införs för bensin- och dieselbilar. Tuffare partikelgränser kommer att införas för både nyregistrerade och begagnade fordon.   

Nu höjs röster för att Sverige ska gå ännu längre.

Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) vill att de högst tillåtna gränsvärdena för partikelutsläpp ska höjas kraftigt. FBB pekar på att nästan alla svenska dieselbilar godkänns vid avgasmätning, trots att upp till 9 procent underkänns i länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna. 

– Att bara två promille får underkänt är ett bevis på att regelverket är katastrof. Vi släpper igenom bilar med extrema utsläpp, vilket skadar både hälsan och miljön. Fler dör i förtid av luftföroreningar än i trafikolyckor. Sverige och Transportstyrelsen måste agera, säger Tord Fornander, ordförande för FBB.

Varnar: Hundratusentals bilar kan få körförbud

FBB kräver att Transportstyrelsen omedelbart inför partikelräkning vid besiktning.

Nu svarar Transportstyrelsen.

Petra Wermström, myndighetens direktör för väg och järnväg, varnar för att över 100 000 dieselbilar kan få körförbud om kravet höjs till samma nivå som i exempelvis Tyskland.

– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd, skriver Wermström i DN.

– Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, fortsätter hon.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen – går under efter 104 år 

FAKTA: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Läs mer om bilmarknaden här: Ekonomibladet

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen