JUST NU: Öppnar historisk dörr för Ukraina

2022 11 29

Nato ser mycket ljust på att släppa in Ukraina som medlem i militäralliansen.

Det antydde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i Bukarest, Rumänien, inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, svarar han på en fråga om Ukrainas möjligheter att gå med i Nato.

"Begäran är helt akut"

Jens Stoltenberg tillade även att han kommer att kräva av sina medlemsländer att mycket mer måste göras för Ukraina. I synnerhet när det gäller att förse landet med luftförsvarssystem och ammunition.

Någonting som också är Ukrainas enda chans att vinna kriget, enligt dess egen utrikesminister Dmytro Kuleba.

– Förra gången jag deltog vid ett ministermöte med Nato tog jag med mig tre ord: vapen, vapen och vapen, säger ministern till Politico.

– Den här gången, även om den begäran är helt akut, kommer jag att specificera genom att säga att vi behöver luftförsvar, stridsvagnar och löpande produktionsband.

Ryssland gick i taket: "Tredje världskrig"

Det var i slutet av september som Ukraina officiellt gick ut med att man, likt Sverige och Finland, ansöker om medlemskap i militäralliansen.

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Sannolikt inga vapenbesked

Veckans Natomöte i Bukarest äger rum under tisdagen och onsdagen. Sannolikt kommer dock inte Ukrainas medlemsansökan att diskuteras, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Snarare kommer alliansen att försöka fatta beslut om vilka icke-militära insatser man kan implementera i landet, som exempelvis läkemedel och bränsle.

När det gäller vapen spås Nato inte heller fatta något beslut om gemensamt militärt stöd, utan den frågan ligger istället på enskilda medlemsländer.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen