JUST NU: Öppnar historisk dörr för Ukraina

2022 11 29

Det antydde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en pressträff i Bukarest, Rumänien, inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, svarar han på en fråga om Ukrainas möjligheter att gå med i Nato.

"Begäran är helt akut"

Jens Stoltenberg tillade även att han kommer att kräva av sina medlemsländer att mycket mer måste göras för Ukraina. I synnerhet när det gäller att förse landet med luftförsvarssystem och ammunition.

Någonting som också är Ukrainas enda chans att vinna kriget, enligt dess egen utrikesminister Dmytro Kuleba.

– Förra gången jag deltog vid ett ministermöte med Nato tog jag med mig tre ord: vapen, vapen och vapen, säger ministern till Politico.

– Den här gången, även om den begäran är helt akut, kommer jag att specificera genom att säga att vi behöver luftförsvar, stridsvagnar och löpande produktionsband.

Ryssland gick i taket: "Tredje världskrig"

Det var i slutet av september som Ukraina officiellt gick ut med att man, likt Sverige och Finland, ansöker om medlemskap i militäralliansen.

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Sannolikt inga vapenbesked

Veckans Natomöte i Bukarest äger rum under tisdagen och onsdagen. Sannolikt kommer dock inte Ukrainas medlemsansökan att diskuteras, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Snarare kommer alliansen att försöka fatta beslut om vilka icke-militära insatser man kan implementera i landet, som exempelvis läkemedel och bränsle.

När det gäller vapen spås Nato inte heller fatta något beslut om gemensamt militärt stöd, utan den frågan ligger istället på enskilda medlemsländer.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen