Öppnar för utegångsförbud i Sverige

2023 09 29

Utegångsförbud borde införas för att stoppa våldsvågen i Sverige.

Det anser justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD).

I en intervju med DN föreslår han flera åtgärder som enligt honom är nödvändiga för att stoppa våldet.  

Det handlar bland annat om att sänka straffåldern till 13 år och att få fler invandare att lämna Sverige.

Utegångsförbud 

SD-toppen vill även att tillfälliga utegångsförbud ska kunna införas av polisen.

–  Det ska såklart bara användas i undantagsfall. Och det ska vara upp till polisen själv att ta till om situationen kräver det.

– Polisens verktygslåda bör vara större än vad den är i dag.

Det säger Richard Jomshof till DN.

Öppnade för att dra in bidrag

Flera av den senaste tidens våldsdåd kopplas till en intern konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrot.

Nätverket uppges ha splittrats i två falanger som agerar hänsynslöst mot varandra. Sprängdåd och skjutningar har utförts mot både gängmedlemmar och anhöriga. Oskyldiga har fått sätta livet till när mördarna slagit till.

Den ena falangen av Foxtrot-nätverket kopplas till den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som den ”Kurdiska räven”.

Majid gömmer sig i Turkiet varifrån han uppges beställa dödskjutningar och sprängningar i Sverige.

Sverige kräver att han ska utlämnas, men Turkiet vägrar med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

I mitten av september öppnade vice statsminister Ebba Busch (KD) för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, sa hon till Aftonbladet.

Ebba Busch backade sedan från sitt uttalande.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor, framhöll hon till samma tidning.

Jomshof: Strypt bidrag har diskuterats

Sverigedemokraternas Richard Jomshof hävdar, trots Ebba Buschs pudel, att frågan om att dra in Sveriges bistånd till Turkiet ligger på bordet.

Han berättar att åtgärden har tagits upp i diskussioner mellan regeringen och SD.

– Vi har ju sagt att biståndet skulle kunna användas som påtryckningsmedel, och jag uppfattar det som att man håller med oss där. Samtidigt så är det ett vapen som när man väl har använt det inte kan användas igen, säger Jomshof till DN.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen