Tvärvänder om bensin- och dieselbilar

2024 02 06

År 2035 ska ett omdebatterat förbud införas i EU.

Nya bilar kommer inte längre att få producera några koldioxidutsläpp.

Det innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar.

Den nederländska ledamoten Jan Huitema (Renew) är en av dem som utarbetat förslaget. 

– De nya reglerna innebär inte att inga bilar på vägarna får producera koldioxidutsläpp 2035. Reglerna påverkar inte befintliga bilar. Om du köper en ny bil nu kan du köra den till slutet av dess livslängd.

– Men eftersom den genomsnittliga livslängden för en bil är 15 år måste vi börja år 2035 för att sikta på att alla bilar ska vara koldioxidneutrala år 2050, säger Huitema i ett uttalande.

Läckt utkast ­– största gruppen ger inte upp

Förbudet klubbades igenom i februari 2023 efter att 340 EU-parlamentariker röstat ja till förslaget.

Det råder dock delade meningar om det planerade förbudet, 279 parlamentsledamöter röstade emot.

Nu kan kritikerna få vatten på sin kvarn.

Europaparlamentets största grupp EPP, där bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill se över förbudet.

I ett läckt utkast går det att läsa att EPP vill ”revidera lagen så snart som möjligt”.

Svenskt parti vänder

Frågan splittrar inte bara EU-parlamentet. Även svensk höger är oense om förbudet. Moderaterna och Kristdemokraterna röstade ja till beslutet i EU-parlamentet. Samarbetspartiet Sverigedemokraterna röstade däremot nej.

Nu uppger KD att man överger Moderaternas linje. Partiet vill revidera eller riva upp beslutet, rapporterar SvD.

Ella Kardemark, KD:s andranamn till EU-parlamentsvalet, bekräftar uppgifterna.

– Man måste vara beredd att ompröva beslut. Jag tycker inte att det ska finnas ett förbud mot en viss teknik. Tvärtom ska vi välkomna alla innovationslösningar som bidrar till minskade utsläpp, säger hon till SvD.

Moderaterna står fast vid att ett förbud är rätt väg att gå, trots att partigruppen EPP motsätter sig förslaget.

– Ur ett svenskt perspektiv och för vår industri så ser vi att det här är fullt rimligt, säger Tobias Tobé, Moderaternas toppnamn till EU- parlamentsvalet, till SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

2024 06 24

Senast 1 januari 2027 ska en ny avgift införas för Sveriges hushåll.

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Statsministern firar: “Striden är över – vi har vunnit”

2024 06 23

Statsministern och finansministern går ut i gemensamt segerrop.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög, vilket urholkat köpkraften och lett till högre räntor.

På sistone har inflationstakten dock saktat ned, och Riksbanken har genomfört en första räntesänkning.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker nu att kampen mot inflationen är vunnen.

– Striden är över – vi har vunnit mot inflationen, framhåller han i en debattartikel i Expressen.

Skiftar fokus

Det är tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som statsministern nu går ut i ett gemensamt segerrop.

– Tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden, ger vår politik nu resultat, meddelar de båda i Expressen.

– Inflationsbekämpningen har lyckats. Nu skiftar vi fokus till att bygga Sverige rikare.

Tre faktorer

Att vänta framöver kan därmed vara en mindre åtstramande ekonomisk politik.

Statsministern och finansministern menar att tre faktorer har gjort att de vågar ta beslutet.

Dels en serie av låga inflationsutfall, men även långsiktiga förväntningar gällande inflationen som är nära målet och mindre risk för störningar i den globala ekonomin.

“Goda förutsättningar”

Även riksbankschef Erik Thedéen ser positivt på utvecklingen.

– I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent, säger han.

– Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen. 

– Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver. 

– Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll.

Positivt för hushåll och företag

Att kampen mot inflationen, och den restriktiva ekonomiska politiken, nu går mot sitt slut är ett mycket välkommet besked för såväl företag som hushåll.

Det efter ett par mycket tuffa år för svensk ekonomi.

Foto: K. Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen