Tvärvänder om bensin- och dieselbilar

2024 02 06

År 2035 ska ett omdebatterat förbud införas i EU.

Nya bilar kommer inte längre att få producera några koldioxidutsläpp.

Det innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar.

Den nederländska ledamoten Jan Huitema (Renew) är en av dem som utarbetat förslaget.

– De nya reglerna innebär inte att inga bilar på vägarna får producera koldioxidutsläpp 2035. Reglerna påverkar inte befintliga bilar. Om du köper en ny bil nu kan du köra den till slutet av dess livslängd.

– Men eftersom den genomsnittliga livslängden för en bil är 15 år måste vi börja år 2035 för att sikta på att alla bilar ska vara koldioxidneutrala år 2050, säger Huitema i ett uttalande.

Läckt utkast – största gruppen ger inte upp

Förbudet klubbades igenom i februari 2023 efter att 340 EU-parlamentariker röstat ja till förslaget.

Det råder dock delade meningar om det planerade förbudet, 279 parlamentsledamöter röstade emot.

Nu kan kritikerna få vatten på sin kvarn.

Europaparlamentets största grupp EPP, där bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vill se över förbudet.

I ett läckt utkast går det att läsa att EPP vill ”revidera lagen så snart som möjligt”.

Svenskt parti vänder

Frågan splittrar inte bara EU-parlamentet. Även svensk höger är oense om förbudet. Moderaterna och Kristdemokraterna röstade ja till beslutet i EU-parlamentet. Samarbetspartiet Sverigedemokraterna röstade däremot nej.

Nu uppger KD att man överger Moderaternas linje. Partiet vill revidera eller riva upp beslutet, rapporterar SvD.

Ella Kardemark, KD:s andranamn till EU-parlamentsvalet, bekräftar uppgifterna.

– Man måste vara beredd att ompröva beslut. Jag tycker inte att det ska finnas ett förbud mot en viss teknik. Tvärtom ska vi välkomna alla innovationslösningar som bidrar till minskade utsläpp, säger hon till SvD.

Moderaterna står fast vid att ett förbud är rätt väg att gå, trots att partigruppen EPP motsätter sig förslaget.

– Ur ett svenskt perspektiv och för vår industri så ser vi att det här är fullt rimligt, säger Tobias Tobé, Moderaternas toppnamn till EU- parlamentsvalet, till SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen