JUST NU: Öppnar för möte mellan Zelensky och Putin

2022 03 29

Det uppger en ukrainsk förhandlare, enligt Reuters.

Konstruktiva samtal

Den ryske högsta förhandlaren Vladimir Medinsky är också positiv efter tisdagens fredsförhandlingar. Han säger att samtalen har varit konstruktiva och att Ryssland kommer att titta på de förslag som lagts fram. Sedan kommer de rapportera hem till Vladimir Putin i Moskva, skriver Reuters.

Sensationellt

Ett möte mellan Rysslands diktator och Ukrainas folkvalda president skulle vara något av en sensation och Ukrainas statsledning har jobbat för att få till stånd ett sådant möte.

Bara själva tillkomsten av ett möte mellan de två ländernas ledare skulle bädda för en betydande förändring i kriget. Men det har tidigare varit oklart hur seriösa ryssarna är i förhandlingarna.

Föreslog säkerhetsgarantier

Ukrainas förhandlare sade på en presskonferens efter förhandlingarna att deras fokus under samtalen har varit på framtida säkerhetsgarantier för Ukraina.

De uppgav på presskonferensen att Ukraina kan gå med på neutralitet om det finns ett system med säkerhetsgarantier från andra länder, rapporterar Reuters.

Kanada och Polen kan ingå

Länder som till exempel Israel, Polen, Kanada och Turkiet uppges kunna ingå i det förslagna systemet för säkerhetsgarantier.

Kanada med premiärminister Justin Trudeau har hållit en hög profil under konflikten och givit starkt stöd till Ukraina. Polen är Ukrainas främsta allierade inom Nato och var tidigt ute och tryckte på för större stöd och även trupper Ukraina.

Turkiet och Israel

Recep Tayyip Erdoğan har tagit på sig rollen som fredsmäklare och givet Turkiets relativt goda relation med både Ryssland och Ukraina har han haft förhoppningar om att lotsa de båda nationerna till eldupphör vilket ryssarna dock avvisat så här långt.

Israel är ett av de länder som legat lågt med kritik mot Ryssland vilket lett till kritik från omvärlden. Samtidigt kan det stärka landets möjlighet att ingå i en överenskommelse.

Kräver först vapenvila

Innan ett avtal som inkluderar säkerhetsgarantier för Ukraina kan skrivas under krävs det dock ett besked om vapenvila från den ryska sidan, konstaterar de ukrainska förhandlarna.

Väntar på svar

Förslaget har lagts fram till den ryska sidan. Om Ryssland går med på förslaget har Ukraina garanterat att inte gå med i Nato, bekräftar en ukrainsk förhandlare, enligt Reuters.

– Nu väntar vi på ett svar, säger han.

Fyra timmar

Tisdagens möte mellan parterna varade i fyra timmar. Det avslutades strax efter klockan 13, svensk tid. Den ukrainska delegationen lämnade byggnaden i Istanbul vid 13.45 svensk tid, enligt bilder från nyhetsbyrån AP.

Foto: President of Russia resp Pressidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen