JUST NU: Öppnar för möte mellan Zelensky och Putin

2022 03 29

Det har gjorts tillräckligt med framsteg i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina för att ett möte mellan Volodymyr Zelensky och Vladimir Putin kan arrangeras.

Det uppger en ukrainsk förhandlare, enligt Reuters.

Konstruktiva samtal

Den ryske högsta förhandlaren Vladimir Medinsky är också positiv efter tisdagens fredsförhandlingar. Han säger att samtalen har varit konstruktiva och att Ryssland kommer att titta på de förslag som lagts fram. Sedan kommer de rapportera hem till Vladimir Putin i Moskva, skriver Reuters.

Sensationellt

Ett möte mellan Rysslands diktator och Ukrainas folkvalda president skulle vara något av en sensation och Ukrainas statsledning har jobbat för att få till stånd ett sådant möte.

Bara själva tillkomsten av ett möte mellan de två ländernas ledare skulle bädda för en betydande förändring i kriget. Men det har tidigare varit oklart hur seriösa ryssarna är i förhandlingarna.

Föreslog säkerhetsgarantier

Ukrainas förhandlare sade på en presskonferens efter förhandlingarna att deras fokus under samtalen har varit på framtida säkerhetsgarantier för Ukraina.

De uppgav på presskonferensen att Ukraina kan gå med på neutralitet om det finns ett system med säkerhetsgarantier från andra länder, rapporterar Reuters.

Kanada och Polen kan ingå

Länder som till exempel Israel, Polen, Kanada och Turkiet uppges kunna ingå i det förslagna systemet för säkerhetsgarantier.

Kanada med premiärminister Justin Trudeau har hållit en hög profil under konflikten och givit starkt stöd till Ukraina. Polen är Ukrainas främsta allierade inom Nato och var tidigt ute och tryckte på för större stöd och även trupper Ukraina.

Turkiet och Israel

Recep Tayyip Erdoğan har tagit på sig rollen som fredsmäklare och givet Turkiets relativt goda relation med både Ryssland och Ukraina har han haft förhoppningar om att lotsa de båda nationerna till eldupphör vilket ryssarna dock avvisat så här långt.

Israel är ett av de länder som legat lågt med kritik mot Ryssland vilket lett till kritik från omvärlden. Samtidigt kan det stärka landets möjlighet att ingå i en överenskommelse.

Kräver först vapenvila

Innan ett avtal som inkluderar säkerhetsgarantier för Ukraina kan skrivas under krävs det dock ett besked om vapenvila från den ryska sidan, konstaterar de ukrainska förhandlarna.

Väntar på svar

Förslaget har lagts fram till den ryska sidan. Om Ryssland går med på förslaget har Ukraina garanterat att inte gå med i Nato, bekräftar en ukrainsk förhandlare, enligt Reuters.

– Nu väntar vi på ett svar, säger han.

Fyra timmar

Tisdagens möte mellan parterna varade i fyra timmar. Det avslutades strax efter klockan 13, svensk tid. Den ukrainska delegationen lämnade byggnaden i Istanbul vid 13.45 svensk tid, enligt bilder från nyhetsbyrån AP.

Foto: President of Russia resp Pressidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen