SVERIGE: Öppnar för kritiserat läskförslag

2023 05 29

Svenska folkets matvanor ska bli bättre.

Den matrelaterade ohälsan är ett stort problem.

I dag riskerar var fjärde svensk att bli sjuk eller dö i förtid av livsstilssjukdomar kopplade till matvanorna. Drygt hälften  av alla vuxna och vart femte barn lever med övervikt och fetma.

Därför har Livsmedelsverket fått i uppdrag att analysera olika styrmedel som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam. 

Myndigheten har gjort en fördjupad analys av fyra potentiella styrmedel som kan tillämpas i Sverige.

Bland annat har Livsmedelsverket analyserat fördelar och nackdelar med ett införande av en ny avgift eller skatt på läsk och andra drycker med tillsatt socker.

Enligt myndigheten skulle en sådan skatt leda till att konsumtionen av dryckerna minskar bland Sveriges befolkning.

– Detta kan förväntas leda till att riskfaktorer för ohälsa minskar. Det skulle i sin tur kunna förbättra ett antal hälsoutfall i befolkningen, exempelvis förbättrad tandhälsa och färre fall av typ-2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– En skatt skulle kunna användas för att minska konsumtionen av dessa drycker samt minska sockerhalten i de drycker som konsumeras bland barn och unga, vilket kan bidra till minskad risk för ohälsa.

”Godhetssignalerande”

Ett potentiellt införande av en ”sockerskatt” i Sverige har kritiserats.

Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, anser att staten inte ska styra över vad människor väljer att stoppa i sig.

– Det här är en typ av ajabaja och moralskatter som handlar mer om godhetssignalerande, sa han till SR Ekot i januari 2023.

Flera analyser

Utöver införande av en ny skatt/avgift på sötade drycker har Livsmedelsverket även analyserat tre andra potentiella styrmedel som kan stärka folkhälsan i Sverige:

- EU:s skolfruktsstöd

- Sänkt moms på frukt och grönsaker

- Reglering av multipriskampanjer

Viktigt påpekande

Myndigheten betonar att det inte rör sig om konkreta förslag.

– Vi har gjort en teoretisk analys av vilka effekter och möjliga konsekvenser styrmedlen kan få. Det är viktigt att påpeka att rapporten inte innehåller några förslag eller rekommendationer. Det är politiken som beslutar om den här typen av styrmedel, vi bidrar med kunskap, säger Britta Ekman,  chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.

Foto: Q. Malick resp J. Yarema

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen