SVERIGE: Öppnar för kritiserat läskförslag

2023 05 29

Svenska folkets matvanor ska bli bättre.

Den matrelaterade ohälsan är ett stort problem.

I dag riskerar var fjärde svensk att bli sjuk eller dö i förtid av livsstilssjukdomar kopplade till matvanorna. Drygt hälften  av alla vuxna och vart femte barn lever med övervikt och fetma.

Därför har Livsmedelsverket fått i uppdrag att analysera olika styrmedel som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam. 

Myndigheten har gjort en fördjupad analys av fyra potentiella styrmedel som kan tillämpas i Sverige.

Bland annat har Livsmedelsverket analyserat fördelar och nackdelar med ett införande av en ny avgift eller skatt på läsk och andra drycker med tillsatt socker.

Enligt myndigheten skulle en sådan skatt leda till att konsumtionen av dryckerna minskar bland Sveriges befolkning.

– Detta kan förväntas leda till att riskfaktorer för ohälsa minskar. Det skulle i sin tur kunna förbättra ett antal hälsoutfall i befolkningen, exempelvis förbättrad tandhälsa och färre fall av typ-2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, framhåller Livsmedelsverket och tillägger:

– En skatt skulle kunna användas för att minska konsumtionen av dessa drycker samt minska sockerhalten i de drycker som konsumeras bland barn och unga, vilket kan bidra till minskad risk för ohälsa.

”Godhetssignalerande”

Ett potentiellt införande av en ”sockerskatt” i Sverige har kritiserats.

Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, anser att staten inte ska styra över vad människor väljer att stoppa i sig.

– Det här är en typ av ajabaja och moralskatter som handlar mer om godhetssignalerande, sa han till SR Ekot i januari 2023.

Flera analyser

Utöver införande av en ny skatt/avgift på sötade drycker har Livsmedelsverket även analyserat tre andra potentiella styrmedel som kan stärka folkhälsan i Sverige:

- EU:s skolfruktsstöd

- Sänkt moms på frukt och grönsaker

- Reglering av multipriskampanjer

Viktigt påpekande

Myndigheten betonar att det inte rör sig om konkreta förslag.

– Vi har gjort en teoretisk analys av vilka effekter och möjliga konsekvenser styrmedlen kan få. Det är viktigt att påpeka att rapporten inte innehåller några förslag eller rekommendationer. Det är politiken som beslutar om den här typen av styrmedel, vi bidrar med kunskap, säger Britta Ekman,  chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.

Foto: Q. Malick resp J. Yarema

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen