Öppnar för kontroversiellt förslag – ”Kan strida mot internationell rätt”

2024 02 10

En grupp europeiska länder diskuterar möjligheten att skicka personer som fått avslag på asylansökan till ”återvändarhubbar”.

Det uppgav migrationsminister Maria Malmer Stenergard till DN i höstas.

– Vi kommer att behöva gå ännu längre och titta på vad vi kan göra framöver för att få en kontrollerad invandring, sa hon till tidningen.

Nu kommer nya uppgifter kring frågan.

Lösningen

I dag kan många personer, som fått avslag på sin asylansökan, inte skickas tillbaka för att deras ursprungsländer inte tar emot dem, eller för att de har gått under jorden.

Flyktingar som fått avslag på sina asylansökningar föreslås därför kunna utvisas till ”återvändarhubbar”.

Dessa hubbar kan finnas utanför EU om hemländerna inte tar emot dem.

– Det är en lösning som diskuteras i en grupp europeiska länder och inte minst de nordiska länderna, säger Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju.

Kan strida mot internationell rätt

– Det handlar ju naturligtvis om att sända tydliga signaler om att man inte ska kunna krångla och därigenom hålla sig kvar i Sverige i strid med ett beslut, uppger migrationsministern för radion.

Migrationsministern menar att det finns en tydlig skyldighet för den enskilda personen att följa ett utvisningsbeslut och därmed lämna landet.

Men förslaget kan strida mot lagen.

Tidigare förslag om att låta andra länder sköta delar av asylprocessen har stött på patrull. Detta på grund av att de strider mot internationell rätt.

Enligt Ekot är det oklart om det nya förslaget går att genomföras, eftersom det även skulle kunna strida mot internationell rätt.

Uppdrag från regeringen

Det var i höstas som frågan lyftes.

Det efter att Migrationsverket – på uppdrag av regeringen – öppnat Sveriges fem första återvändandecenter.

Ambitionen uppgavs vara att fler personer ska lämna Sverige frivilligt.

Tredje land

Ministern berättade då att Sverige, tillsammans med andra länder, planerar att upprätta ett återvändandecenter för personer som har ett av- eller utvisningsbeslut som av någon anledning inte går att verkställa.

– Vi tittar på möjligheten att inrätta återvändandecenter för dem som har ett laga kraftvunnet beslut om återvändande som av olika anledningar inte går att verkställa och att inrätta sådana center i tredje land, sa Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen