Öppnar för kontroversiellt förslag – ”Kan strida mot internationell rätt”

2024 02 10

En grupp europeiska länder diskuterar möjligheten att skicka personer som fått avslag på asylansökan till ”återvändarhubbar”.

Det uppgav migrationsminister Maria Malmer Stenergard till DN i höstas. 

– Vi kommer att behöva gå ännu längre och titta på vad vi kan göra framöver för att få en kontrollerad invandring, sa hon till tidningen. 

Nu kommer nya uppgifter kring frågan.

Lösningen

I dag kan många personer, som fått avslag på sin asylansökan, inte skickas tillbaka för att deras ursprungsländer inte tar emot dem, eller för att de har gått under jorden.

Flyktingar som fått avslag på sina asylansökningar föreslås därför kunna utvisas till ”återvändarhubbar”.

Dessa hubbar kan finnas utanför EU om hemländerna inte tar emot dem.

– Det är en lösning som diskuteras i en grupp europeiska länder och inte minst de nordiska länderna, säger Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju.

Kan strida mot internationell rätt

– Det handlar ju naturligtvis om att sända tydliga signaler om att man inte ska kunna krångla och därigenom hålla sig kvar i Sverige i strid med ett beslut, uppger migrationsministern för radion.

Migrationsministern menar att det finns en tydlig skyldighet för den enskilda personen att följa ett utvisningsbeslut och därmed lämna landet.

Men förslaget kan strida mot lagen.

Tidigare förslag om att låta andra länder sköta delar av asylprocessen har stött på patrull. Detta på grund av att de strider mot internationell rätt.

Enligt Ekot är det oklart om det nya förslaget går att genomföras, eftersom det även skulle kunna strida mot internationell rätt. 

Uppdrag från regeringen

Det var i höstas som frågan lyftes.

Det efter att Migrationsverket – på uppdrag av regeringen – öppnat Sveriges fem första återvändandecenter.

Ambitionen uppgavs vara att fler personer ska lämna Sverige frivilligt.

Tredje land

Ministern berättade då att Sverige, tillsammans med andra länder, planerar att upprätta ett återvändandecenter för personer som har ett av- eller utvisningsbeslut som av någon anledning inte går att verkställa.

– Vi tittar på möjligheten att inrätta återvändandecenter för dem som har ett laga kraftvunnet beslut om återvändande som av olika anledningar inte går att verkställa och att inrätta sådana center i tredje land, sa Maria Malmer Stenergard till DN.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen