Regeringen öppnar för att stänga skolor

2023 05 11

Det framkommer av Skolinspektionens granskning av svenska skolors betygsättning.

Flera skolor ger elever omotiverat höga betyg.

Nu ryter Handelshögskolan i Stockholm ifrån.

Skolans rektor Lars Strannegård öppnar för att lämna det nationella antagningssystemet och i stället införa ett antagningsprov samt rödflaggning av vissa skolor.

– Vi kan inte längre lita på att det är rätt elever som kommer in på de mest efter­traktade utbildningarna, skriver Lars Strannegård i DN.

Ministern reagerar

Regeringen har reagerat på Handelshögskolans hot.

– Jag tycker att det är bra att Handelshögskolans rektor lyfter det här problemet. Det skapar ett nytt perspektiv på den här frågan, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.

Ministern framhåller att regeringen förbereder en rad åtgärder för att komma till rätta med betygsproblematiken.

Bland annat vill regeringen koppla de nationella proven starkare till betygsättningen.

Men Lotta Edholm är även beredd att vidta kraftfullare åtgärder.

Skolor som missköter sig kan tvingas stänga.

– Jag är inte främmande för att göra det lättare att dra in tillståndet för skolor som inte sätter rättvisa betyg, säger skolministern till DN.

Uppdrag till skolverket

I mars gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur kvalitetsarbetet i skolväsendet ska bedrivas.

– Syftet är att stärka skolornas arbete med att sätta rättvisande betyg som återspeglar elevernas kunskaper, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skolminister Lotta Edholm konstaterade att det är ytterst viktigt att motverka ”betygsinflation”.

– Betygsinflationen är ett stort problem, och vi vet att den är allra störst i fristående skolor. Det här uppdraget är en av flera åtgärder regeringen gör, vi kommer att återkomma med en utredning för att se över de mer övergripande systemförändringar som behövs, sa hon efter regeringens beslut.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen