Regeringen öppnar för att stänga skolor

2023 05 11

Allt för många skolor sätter för höga betyg.

Det framkommer av Skolinspektionens granskning av svenska skolors betygsättning.

Flera skolor ger elever omotiverat höga betyg.

Nu ryter Handelshögskolan i Stockholm ifrån.

Skolans rektor Lars Strannegård öppnar för att lämna det nationella antagningssystemet och i stället införa ett antagningsprov samt rödflaggning av vissa skolor.

– Vi kan inte längre lita på att det är rätt elever som kommer in på de mest efter­traktade utbildningarna, skriver Lars Strannegård i DN.

Ministern reagerar

Regeringen har reagerat på Handelshögskolans hot.

– Jag tycker att det är bra att Handelshögskolans rektor lyfter det här problemet. Det skapar ett nytt perspektiv på den här frågan, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.

Ministern framhåller att regeringen förbereder en rad åtgärder för att komma till rätta med betygsproblematiken.

Bland annat vill regeringen koppla de nationella proven starkare till betygsättningen.

Men Lotta Edholm är även beredd att vidta kraftfullare åtgärder.

Skolor som missköter sig kan tvingas stänga.

– Jag är inte främmande för att göra det lättare att dra in tillståndet för skolor som inte sätter rättvisa betyg, säger skolministern till DN.

Uppdrag till skolverket

I mars gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur kvalitetsarbetet i skolväsendet ska bedrivas.

– Syftet är att stärka skolornas arbete med att sätta rättvisande betyg som återspeglar elevernas kunskaper, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skolminister Lotta Edholm konstaterade att det är ytterst viktigt att motverka ”betygsinflation”.

– Betygsinflationen är ett stort problem, och vi vet att den är allra störst i fristående skolor. Det här uppdraget är en av flera åtgärder regeringen gör, vi kommer att återkomma med en utredning för att se över de mer övergripande systemförändringar som behövs, sa hon efter regeringens beslut.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen