Öppnar för att skicka svenska soldater till Ukraina

2024 05 20

Sverige bör öppna för att skicka trupper till Ukraina.

Det anser Liberalernas toppolitiker Simona Mohamsson.

”Gå all in”

Mohamsson, som är Liberalernas tredjenamn till EU-valet, anser att Sverige och EU måste skicka en tydlig signal till Ryssland.

– Det måste också finnas partier som är beredda att göra allt. Det innebär att EU också kan behöva skicka ”boots on the ground”, att gå ”all in”.

Det säger L-politikern till SvD.

Utesluter inte frontsoldater

Enligt Mohamsson bör soldaterna i första hand inte skickas till fronten, utan till västra Ukraina.

Politikern framhåller att trupperna skulle fungera som avskräckning mot Ryssland, men de skulle även kunna hjälpa till med avlastning och utbildning av ukrainska soldater.

– Om ryssen då provocerar så är det inte vi som har startat något, säger hon till tidningen.

På frågan om soldaterna skulle kunna skickas till fronten, svarar Siomna Mohamsson att Ukraina i dagsläget inte efterfrågar en sådan åtgärd, men att det inte går att ”utesluta” att situationen förändras. 

Öppnar för att runda EU

L-politikern vill i första hand att marktrupper ska skickas till Ukraina i en gemensam EU-insats, men om det inte går är hon öppen för andra alternativ.

Mohamsson föreslår att Sverige skulle kunna skicka marktrupper i ett gemensamt projekt med andra "likasinnade länder".  

– Jag stänger inte dörren för att vi, tillsammans med likasinnade länder, gör det här ändå, säger hon till SvD.

Utrikesministern säger nej

Sveriges utrikesminister Tobias Billström har betonat att Sverige inte avser att skicka soldater till Ukraina.

I mars betonade Billström att det finns andra sätt att stödja Ukraina än på marken. Han pratade bland annat om vikten av att organisera utbildning för ukrainska trupper utanför Ukraina, något som Sverige varit framstående i.  

–  Vi borde göra mer, så klart. Men det betyder inte att vi nödvändigtvis måste göra det på ukrainsk mark. Vi kan uppnå mycket utanför Ukraina också, sa utrikesministern till tyska DW.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat yrke gör comeback – spås växa i rasande fart

2025 06 02

Ett av landets viktigaste yrken har de senaste decennierna sjunkit drastiskt i antalet utövare.

För tio år sedan hade antalet lantbrukare mellan 18 och 34 år minskat med nästan 40 procent – bara i Kronobergs län – enligt siffror från Jordbruksverket.

Trenden har hållit i sig in på 2020-talet.

– Snittåldern på en lantbrukare idag är 60 år och bara elva procent är under 40 år, sade Johanna Björs, ordförande LRF Ungdomen Dalarna, till SVT 2023.

Och i vintras slog Lantbrukarnas Riksförbund larm om att trenden är fortsatt tydlig: allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel.

Nu vänder det

Men nu tycks en vändning vara i sikte.

Det säger Katrin Bladh, rektor på naturbruksgymnasiet Ingelstadgymnasiet i Småland, som menar att lantbrukare är på väg att bli ett av Sveriges snabbast växande yrke.

Alla eleverna kommer att få jobb nästan omedelbart.

– Jag tror det beror på vår matförsörjning. När saker och ting är oroligt runt om i världen så tror jag det har skapat en högre medvetenhet om hur vi ska producera vår mat, säger Katrin Bladh till SR.

Bättre status

Att landsbygden och lantbruksyrket står för kontinuitet och stabilitet i en föränderlig och orolig värld nämns också som en faktor.

En annan sak som bidrar till yrkets “återupplivning” är en allmänt förhöjd status.

– Det krävs ganska mycket kompetens inom många områden för att kunna jobba i den här branschen och vara hållbar. Ekonomi, teknik och du måste kunna mycket om naturvetenskapliga ämnen, säger Katrin Bladh.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt

Kräver politiska åtgärder

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund fanns det 2023 cirka 118 personer per lantbrukare i Sverige. År 1950 låg motsvarande siffra på 18 personer.

Förbundet menar att livsmedelsberedskapen behöver öka. Och det måste göras med politiska åtgärder, som exempelvis att minska den administrativa bördan.

– Världens bästa jobb behöver säkras upp ytterligare finansiellt och flera investeringar är nödvändigt. Ge finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder till förbättrad bankfinansiering på landsbygden, säger Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande i LRF, i ett uttalande.

LÄS MER: 22 000 företagare överväger att lägga ner helt

Foto:

Text: Redaktionen

Panik i populärt turistland – svenskar vill inte åka dit

2025 06 02

Över 30 miljoner utländska besökare väntas välla in i Europas snabbast växande semesterdestination de kommande fem åren.

För tio år sedan anlände drygt tre miljoner turister till Albanien.

Sedan dess har intresset för den nyupptäckta pärlan i Sydeuropa ökat kolossalt. Siffran steg till fyra miljoner år 2017 och sex miljoner år 2019.

För två år sedan anlände omkring tio miljoner turister. 

Nu råder “panik” i Albanien för hur landet överhuvudtaget ska mäkta med massturismen, rapporterar brittiska Express.

Gått för snabbt

Ett av de främsta larmen handlar om att turistboomen går alldeles för snabbt.

Landet hinner helt enkelt inte med att möta den kraftigt växande efterfrågan från omvärlden.

– Vissa byggprojekt har genomförts utan ordentlig planering. I kustområden som Saranda har det förekommit fall av miljöförstöring på grund av att man dumpat byggavfall i havet, säger Useli Didani, som jobbar på en lokal nyhetsbyrå, till The Telegraph.

Många av varningarna liknar också de som hörts från exempelvis Kanarieöarna och Mallorca, där lokalbefolkningen protesterat högljutt för att de drivs ut från lokala fastighetsmarknader.

På senare tid har även USA:s president Donald Trumps svärson Jared Kushner investerat i ett enormt lyxhotell för 1,4 miljarder dollar på den albanska ön Sazan.

– Massturismen har drivit upp priserna i kustområden, vilket gjort hyror och tjänster oöverkomliga för invånarna, säger Useli Didani.

Svenskar säger nej

Intresset för Albanien har visserligen ökat även bland svenska turister under de senaste tio åren.

Men satsningarna bland researrangörer i Sverige varierar, enligt Travel News.

Och när resebyrån Ticket nyligen gick ut med sin bokningsstatistik inför sommaren visar det sig att många svenskar säger rakt nej till att åka till Albanien.

Landet ligger nämligen femma på listan under Tickets fråga “Vilket land vill du helst inte åka till på utlandssemester?”. Istället är det klassiska resmål som Spanien, Grekland, Italien och nu också Japan som lockar.

– Japan har blivit något av ett trendland och det märks inte bara i vår undersökning utan även i bokningarna. Sedan årsskiftet har bokningarna till Japan ökat med 66 procent jämfört med samma period i fjol, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

LÄS MER: Kaos i turistparadis – tvingas radera alla bilder

Foto: B. Salihi

Text: Redaktionen