Öppet bråk mellan DN och Socialdemokraterna

2024 02 16

På torsdagskvällen gick Magdalena Andersson (S) till hårt angrepp mot högerdebbatören och entreprenören Henrik Jönsson.

I en intervju med DN varnade hon för rysk påverkan inför EU-valet.

I samband med detta ifrågasatte hon finansieringen av Henrik Jönssons filmer på Youtube, där han ofta kritiserar vänstern och Socialdemokraterna.

– Vem finansierar honom? sa Andersson till DN.

Hennes pressekreterare Mirjam Kontio inflikade:

– För att sprida hatpropaganda mot oss och Magda.

Sedan fortsatte S-ledaren sitt resonemang.

– Min fråga är bara vem finansierar honom? Han har ju en studio och sitter och har tid att göra det här. Var kommer pengarna ifrån? sa Andersson.

Kritikstorm

Magdalena Anderssons utspel har väckt skarp kritik, både från höger och vänster.

– Jag tycker att det är en helt oerhörd sak av en före detta statsminister och oppositionsledare att på det här sättet ge sig på en enskild debattör och
försöka solka ner vederbörande med insinuanta frågeställningar, säger Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) till SvD.

Johannes Klenell, kulturredaktör på vänstertidningen Arbetet, instämmer i kritiken.

– Kan inte riktigt släppa att en statsministerkandidat misstänkliggör en enskild debattör. Det är faktiskt under all kritik, skriver han på X.

Magdalena Andersson försvarar sitt uttalande.

– Jag säger bara att jag tycker det är viktigt att när man vidarebefordrar information att man också har koll på vad som är grunden till det, säger hon till P1 Morgon på fredagen.

Efterspelet: Öppet bråk mellan S och DN

På fredagsförmoddagen kommer nya uppgifter om den uppmärksammade intervjun.

S-sekreteraren Mirjam Kontio hävdar att det var DN som började ställa frågor om Henrik Jönsson.

– Det här skulle handla om EU och sedan fick hon frågan från reportern om Henrik Jönsson, säger hon till Aftonbladet.

Men uppgifterna tillbakavisas av DN.

– Det är verkligen anmärkningsvärt, säger Anna Åberg, redaktionschef på tidningen, till Expressen.

– Vi har den här intervjun på band, jag har lyssnat på den, och det är Magdalena Andersson som för Jönsson på tal. Sedan ställer DN:s reporter helt naturligt följdfrågor kring det som Andersson för fram om hans finansiering, fortsätter hon.

Lina Lund, DN-journalisten som intervjuade Magdalena Andersson, dementerar även Socialdemokraternas förklaring.

– Det var Magdalena Andersson som själv förde Henrik Jönsson på tal och på eget bevåg frågade sig varifrån han får sin finansiering. Därefter ställde jag uppföljande frågor, framhåller hon på X.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Här är Sveriges sämsta mobiloperatör – har miljontals kunder

2024 10 08

Svenska folket har nu utsett den bästa och sämsta mobiloperatören.

Svenska mobilkunder har fått sätta betyg på operatörerna och det tycks vara de mindre bolagen som gör bättre ifrån sig.

Svenskt kvalitetsindex har rankat de mobiloperatörer som får bäst och sämst betyg.

Bäst betyg får uppstickaren Vimla, där 81 procent av kunderna är nöjda.

Det rapporterar sajten Mobil.

Får sämst betyg

Betygen är tuffare mot de större operatörerna.

Allra sämst betyg får Tre, som har ungefär 2,6 miljoner kunder i Sverige.

Där ligger kundnöjdheten på 66,7 procent, samtidigt som även Tele2 och Telenor får liknande betyg, om än något bättre.

Det spelar roll

Svenskt kvalitetsindex förklarar vad det är som kunder främst ser som viktiga egenskaper hos teleoperatörerna.

Service och support är av stor vikt, menas det.

– Mycket av det som sågs i fjol förstärks i årets studie. Det betyder att frågor relaterade till service och support är fortsatt viktiga.

– Det är dock inte bara servicerelaterade frågor som påverkar nöjdheten, själva mobiltjänsternas egenskaper spelar åter en större roll. Och vad som gör kunderna nöjda varierar dock stort mellan olika segment.

Olika segment

Det tycks vara olika saker som prioriteras om man jämför de större operatörerna med de mindre.

– För de större traditionella aktörerna som erbjuder en bred palett av telekomtjänster är servicefrågorna fortsatt helt centrala, fortsätter Svenskt kvalitetsindex.

– För mindre aktörer – så kallade ”fighter brands” – är det snarare produktegenskaperna som avgör om en kund är nöjd eller inte.

Relativt hög nivå

I branschen tycks kundnöjdheten dock vara förhållandevis hög i jämförelse med andra branscher.

– Årets SKI Mobil visar att branschens kundnöjdhet är fortsatt hög, även om betygen är något lägre än förra året, förklarar Svenskt kvalitetsindex vidare.

– Trenden att företagskunderna är mer nöjda än privatkunderna håller i sig liksom det faktum att mindre ”fighter brands” når högst betyg inom båda segmenten.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Ryssland flyttar enormt vapen

2024 10 08

Ryssland sätter ett system som kan användas för att avfyra kärnvapen i beredskap.

Det rapporterar statskontrollerade ryska Tass på måndagen.

Nyhetsbyrån har publicerat ett filmklipp som påstås visa när det kärnvapenkapabla robotsystemet Jars transporteras på lastbilar.

Systemet kan användas för att avfyra ballistiska robotar av modellen RS-42 Jars. Robotarna kan bära flera kärnstridsspetsar och har en räckvidd på över 1 000 mil.

– Robotarna kan träffa mål på 11 000 kilometers avstånd och har en explosiv kapacitet på cirka en miljon ton. De kan utplåna en liten stad, skriver ett ukrainskt militärkonto på Telegram.

Hävdar övning

Tass uppger att transporterna är en del av en militärövning.

I dag har Ryssland fem bataljoner som är utbildade i robotsystemet.

Under den stundande militärövningen kommer de ryska kärnvapenstyrkorna att öva på att avfyra RS-42 Jars mot fientliga mål.

– Militärerna kommer bland annat öva på att motverka sabotage och bekämpa spaningsgrupper, skriver nyhetsbyrån.

Enligt uppgift har det kärnvapenkapabla robotsystemet satts i beredskap i staden Novosibirsk i Sibirien.

Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser.

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen