Öppet bråk om Sveriges statsminister – “säg förlåt”

2024 01 04

Socialdemokraterna kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) ska be om ursäkt.

Kravet kommer efter en tids debatt om den svenska migrationspolitiken.

Enligt S fick partiet ärva “den mest generösa och oreglerade migrationslagstiftningen inom EU” när man tog över makten 2014.

Partiet pekar på att Moderaterna och Ulf Kristersson ökade invandringen till Sverige “snabbare och kraftigare än någonsin”, hävdar S på en pressfika.

Nu kräver Socialdemokraterna att statsministern säger förlåt för den migrationspolitik som genomfördes under regeringen Fredrik Reinfeldt, rapporterar Expressen.

– Lite självkritik från Kristersson kan ge en mer vuxen debatt om migrationspolitiken, istället för pajkastning från var sin sida, säger Anders Ygeman (S), partiets migrationspolitiska talesperson, till tidningen.

"Ta ansvar och be om ursäkt"

Nyligen lade S-ledaren Magdalena Andersson skulden för Sveriges integrationsproblem på den före detta alliansregeringen.

Moderaterna slog genast tillbaka, men tidigare finansministern Anders Borg (M) medger att regeringen begick “stora misstag med invandringen”.

Det är där nu Socialdemokraterna kräver att Ulf Kristersson ska ta vid.

– Hans politiska gärning började med att han ville ha fri invandring. När ska han liksom Anders Borg ta ansvar för det regeringen gjorde och be om ursäkt för det? säger Anders Ygeman.

Har inte uttalat sig

Ulf Kristersson har inte omedelbart svarat på det socialdemokratiska kravet.

Han har dock tidigare uttalat sig i frågan via sociala medier.

– Moderaterna erkänner utan omsvep att vi har ett delansvar. Även vi borde ha agerat tidigare, tydligare och kraftfullare. Och i den mån mitt parti har bidragit till att smäda och frysa ut de röster som ville och vågade lyfta problemen, så förtjänar de min och mitt partis förbehållslösa ursäkt, framhöll Kristersson på Facebook år 2019.

Ministern svarar

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) har dock uttalat sig efter S-kravet.

Hon anklagar Socialdemokraterna för historieförfalskning.

– Den moderatledda regeringen genomför nu – steg för steg – den strama politik som S ofta talar om men inte genomför, uttrycker ministern på X.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tysklands kraftorder till militären: inte hänt sedan andra världskriget

2025 04 01

De tre baltiska länderna har vid upprepade tillfällen påtalat risken för en rysk invasion.

Förra året tog litauiska myndigheter fram planer för ett “värsta scenario”. Det inkluderade bland annat massevakuering av civila vid händelse av krig. 

Nu agerar Tyskland i just Litauen på grund av säkerhetsläget. Militära trupper kommer att stationeras längs Natos östra flank, rapporterar Newsweek.

– Vi har ett tydligt uppdrag, säger brigadgeneralen Christopher Huber enligt tidningen.

Första gången sedan andra världskriget

Enheten kommer att vara fullt operativ 2027.

Det blir första gången som tyska soldater kommer att vara permanent utplacerade sedan andra världskriget.

– Vi måste säkerställa skyddet, friheten och säkerheten för våra litauiska allierade här på Natos östra flank, säger Christopher Huber.

Kan attackera från Kaliningrad

Litauen gränsar till både Belarus och den ryska enklaven Kaliningrad. Det är sannolikt från den senare ett eventuellt framtida ryskt angrepp mot Nato skulle kunna ske från.

Det visade läckta försvarsdokument som den tyska tidningen Bild tidigare tagit del av.

– Ryssland skulle kunna attackera genom Suwalki-gapet, en tunn remsa av polskt och litauiskt territorium mellan Kaliningrad och Rysslands allierade Belarus. Då skulle man effektivt skära av Baltikum från resten av Nato, fastslår den tyska analysen.

En sådan attack skulle innebära att både Polen och Litauen attackeras.

"Mest direkta svaret hittills"

Utplaceringen av de tyska trupperna i Litauen beskrivs av Newsweek som “det mest direkta svaret hittills” på oron för att Ryssland har siktet inställt på fler länder än Ukraina.

Ett tillfälligt högkvarter har upprättats för Hubers enhet, som består av omkring 150 man. I slutet av 2025 ska den växa till 500 och totalt kommer 5 000 soldater att finnas på plats i Litauen.

Fram till dess att brigaden når full styrka 2027 kommer trupperna att operera från tillfälliga baser i landet.

Ukraina: fler länder står på spel

Ukrainas premiärminister Denys Schmyhal har tidigare uttryckt sin övertygelse  om att kriget kommer att sprida sig om Ryssland besegrar Ukraina på slagfältet.

– Om vi inte försvarar kommer Ukraina att falla. Det globala säkerhetssystmet kommer att förstöras och hela världen kommer att behöva finna ett nytt säkerhetssystem. Eller så kommer det att bli många konflikter, många sådana slags krig, och i slutändan kan det leda till tredje världskriget, sade han till BBC förra året.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Här finns jobben – bransch skriker efter arbetskraft

2025 04 01

Många företag skriker efter kompetent arbetskraft, och det gäller inte minst inom en specifik bransch.

Trots arbetslösheten och trögheten i den svenska ekonomin finns det branscher som skriker efter arbetskraft.

Många företag vill anställa men får inte in tillräckligt många ansökningar från sökande med rätt kvalifikationer.

6 000 personer saknas

En yrkesgrupp som det råder stor brist på är fordonstekniker, rapporterar SR.

Det märks bland annat i Dalarna, där hela åtta av tio företag i branschen växa, men har svårt att rekrytera personal, enligt radiokanalen.

Men bristen på fordonstekniker känns av i hela landet.

– Ungefär 6 000 personer saknas i branschen i landet på en treårsperiod, och det är säkert ett par hundra stycken fordonstekniker som skulle behövas i branschen i Dalarna, just nu i detta nu, säger Stefan Hellgren, vd för bilföretaget Rolf Ericson Bil i Falun, till radiokanalen.

Det är inte bara fordonstekniker som saknas, utan svårigheten att rekrytera är ett mer övergripande problem.

– Hela branschen lider av en kompetensbrist, säger han.

Har svårt att rekrytera

Många företag i branschen tvingas avvakta med satsningar, eller till och med lägga ned, på grund av bristen på bland annat fordonstekniker, vilket DN tidigare har rapporterat.

– Två av tre av våra företag har svårt att rekrytera. Det är klart större konkurrens i storstäderna och norrut är det stora industrier som lockar tekniker. På glesbygden får kunder svårare att hitta verkstäder för att lämna in bilen för service och reparation, säger Motorbranschens Riksförbunds regionansvariga för skola, Mathias Haag, till tidningen.

Men det är inte bara bilföretag som har svårt att rekrytera.

Inom många yrken och branscher har man svårt att rekrytera, eller riskerar att få sådana problem de kommande åren.

Flera bristyrken

Enligt Arbetsförmedlingen finns det stora jobbchanser inom framför allt offentlig sektor de kommande åren. Det handlar bland annat om vård- och omsorgsbranschen, handel och gröna näringar.

Enligt en kartläggning från Saco avseende akademikeryrken är bland annat officer och barnmorska två exempel på jobb som är värda att satsa på till 2030, har SVT tidigare rapporterat.

Andra exempel är biomedicinare, förskollärare, geovetare, psykolog, socionom och lärare.

Överlag är utbildningar inom vård, skola och omsorg, alternativt inom teknik, IT och naturvetenskap, värda att satsa på, rapporterar kanalen.

Foto:  Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen