Omstridd skatt kan öka med 87 procent

2025 09 08

Efter flera år av ökningar har regeringen och Sverigedemokraterna beslutat att sänka elskatten.

Den omdebatterade skatten sänks med nästan tio öre per kilowattimme från och med 1 januari 2026.

Men snart kan elskatten skjuta i höjden.

Det varnar Ellevio för.

Elbolaget flaggar för att sänkningen kan falla platt om inte den så kallade indexeringen av skatten stoppas.

–  Stoppar vi inte den här årliga indexökningen kommer dagens sänkning att ätas upp av prisökning inom bara några år. Fortsätter den i samma takt elskatten uppgå till hiskeliga 82 öre/kWh när vi når 2045, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.  

87 procent

I dag är elskatten 43,9 öre per kilowattimme. Ellevio förutspår att skatten kan ha ökat med hela 87 procent till år 2045. 

"Lång rad höjningar" 

Henrik Bergström påpekar att elskatten har tickat uppåt stadigt men säkert under de senaste åren.

–  Sänkningen följer en lång rad höjningar, varav den senaste vid årsskiftet. Dagens besked blir alltså mer en fråga om att vi nu återgår till skattenivån från 2021.

LÄS MER: Jättebesked om Klarna – tar stort kliv

FAKTA: Elskatten

- Mellan 1980 och 2025 har elskatten ökat från 8 öre/kWh till 54 öre/kWh.

- Idag får en typisk villaägare med omkring 20 000 kWh elanvändning per år, en elnätsfaktura på 26 000 kronor.

- 16 400 kronor av dessa är skatt, moms och avgifter - motsvarande 63 procent av nätfakturan.

- Inte en krona av skatten går tillbaka till elsystemet. Kostnader för drift, underhåll, förnyelse, vädersäkring och utbyggnad av elsystemet bekostas av nätföretagen via nätavgiften.

Elskatt och moms 2021-2025:

År Exkl. moms (öre/kWh) Inkl. moms (öre/kWh)
2021 35,6 44,5
2022 36,0 45,0
2023 39,2 49,0
2024 42,8 53,5
2025 43,9 54,88

Källa: Ellevio

LÄS MER:

Foto: K. Agency

Text: Redaktionen

26 januari 2026

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

26jan2026

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade. 

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad. 

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor 

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar 

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen