Omfattande övervakning upprättas i Sverige

2023 02 24

Totalt handlar det om över 60 platser i huvudstaden.

Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Beslutet har fattats efter den senaste tidens våldsvåg i Stockholm.

Flera områden berörs – bland annat Bredäng, Brandbergen, Fridhemsplan, Sätra, Husby, centrala Södermalm, Farsta, Åkersberga, Hammarby Sjöstad och delar av Märsta, Södertälje och Rinkeby.

Polismyndigheten bedömer att de  utpekade områdena utgör sådana platser som är brottsutsatta eller där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa, trygghet eller egendom.

– Bedömningen har gjorts utifrån bland annat de händelser med skjutningar, sprängningar eller andra grova brott som har skett i närtid i de berörda områdena, framhåller Stockholmspolisen.

Identifiera gärningspersoner

Hanna Paradis, kommenderingschef för den särskilda händelse som hanterar den senaste tidens grova våldsbrott, anser att den ökade övervakningen är nödvändig för att polisen ska kunna utföra sitt arbete.

–  Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten i dessa områden. Genom att kamerabevaka från luften kommer vi kunna övervaka platser på ett mer dynamiskt sätt utifrån underrättelser och analyser av brottsligheten, säger hon och tillägger:

– Vi kommer dessutom kunna lokalisera och identifiera gärningspersoner som begår brott och även bidra till förundersökningar i syfte att nå ökad lagföring.

Noggrann behovsprövning

Polisen framhåller att behovet av ökad kamerabevakning väger tyngre än enskilda personers intresse av att inte bli bevakade. 

Vidare uppger Polismyndigheten att särskilda åtgärder kommer att vidtas  i syfte att i så hög utsträckning som möjligt främja skyddet för enskildas personliga integritet.

Kamerabevakningen kommer endast att pågå tidvis, under begränsad tid,  och efter en noggrann behovsprövning utifrån lokal lägesbild.

– De personer som blir föremål för bevakningen kommer att bli det kortvarigt och i begränsad omfattning, såvida de inte är intressanta utifrån ändamålet med bevakningen, uppger polisen.

Hög höjd

Drönarbevakningen kommer även i huvudsak att ske från hög höjd för att få en överblick över ett område.

– Detta innebär att de flesta personer som träffas av bevakningen generellt inte kommer att gå att identifiera, vilket minskar intrånget i den personliga integriteten avsevärt, skriver polisen.

Drönarna kommer inte heller att filma in i bostäder eller på andra integritetskänsliga platser.

Beslutet för kamerabevakning gäller till och med 31 maj.

Foto: Anna Hunko

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen