Omedelbart krav från Ungern – om Sveriges Natoansökan

2024 01 24

Krav från Ungern kommer nu om ett omgående besked gällande Sveriges medlemsansökan till Nato.

Premiärminister Viktor Orbán och det ungerska parlamentet har i snart två års tid förhalat omröstningen om den svenska anslutningen till försvarsalliansen.

Nu har oppositionen i Ungern fått nog.

Det socialdemokratiska oppositionspartiet begär ett blixtinkallat möte för att rösta om Sveriges ansökan, rapporterar ungerska nyhetssajten 24.

Extra parlamentssittning

Kravet gäller en extrainsatt parlamentssittning där en omröstning ska äga rum.

För att tillmötesgå kravet måste en beredningskommitté bifalla förslaget.

Samma sak föreslog redan i oktober förra året.

Då avslogs partiets begäran.

Inte övertygat Ungern

I slutet av förra veckan uppgav Viktor Orbán att Sverige inte övertygat Ungern om att Sverige är en lämplig medlem för Nato.

En medarbetare till premiärministern sade också att Sverige inte verkar prioritera ett Natomedlemskap.

Den ungerska presidenten Katalin Novák har också vädjat till statsminister Ulf Kristersson (M) att höra av sig.

– Inga ansträngningar görs just nu, sade hon till DN förra veckan.

Turkiet ska behandla ansökan

Den ungerska oppositionens krav utfärdas efter gårdagens besked om att det turkiska parlamentet ska rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

En turkisk regeringskälla uppgav för Bloomberg att det turkiska parlamentet att rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

– AKP (regeringspartiet) kommer att lägga fram lagförslaget i parlamentet, framhöll källan.

Uppgifter: Röstar i dag, tisdag

Enligt uppgifter till SVT kommer den turkiska omröstningen att ske i dag, tisdag.

Det är högst sannolikt att parlamentet kommer att godkänna den svenska ansökan. Regeringspartiet AKP och dess stödpartier, som stödjer ja-sidan, har en majoritet i parlamentet.

Avtal med USA?

Turkiets president Reccep Tayyip Erdogan gick i december ut med ett direkt krav för att godkänna den svenska ansökan.

Presidenten vände sig till USA.

Enligt nyhetsbyrån Reuters vill Erdogan att USA ska leverera F-16-stridsflygplan i samma ögonblick som det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges ansökan.

Det är oklart om en sådan uppgörelse har slutits mellan Turkiet och USA.

– Det är möjligt att det finns en slags uppgörelse med USA om handel av stridsflyg men det är inget som sagts offentligt. Så det är oklart varför det rör på sig i den här frågan nu, kommenterar SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen