7 juli 2026

Omedelbart krav från Ungern – om Sveriges Natoansökan

2024 01 24

Krav från Ungern kommer nu om ett omgående besked gällande Sveriges medlemsansökan till Nato.

Premiärminister Viktor Orbán och det ungerska parlamentet har i snart två års tid förhalat omröstningen om den svenska anslutningen till försvarsalliansen.

Nu har oppositionen i Ungern fått nog.

Det socialdemokratiska oppositionspartiet begär ett blixtinkallat möte för att rösta om Sveriges ansökan, rapporterar ungerska nyhetssajten 24.

Extra parlamentssittning

Kravet gäller en extrainsatt parlamentssittning där en omröstning ska äga rum.

För att tillmötesgå kravet måste en beredningskommitté bifalla förslaget.

Samma sak föreslog redan i oktober förra året.

Då avslogs partiets begäran.

Inte övertygat Ungern

I slutet av förra veckan uppgav Viktor Orbán att Sverige inte övertygat Ungern om att Sverige är en lämplig medlem för Nato.

En medarbetare till premiärministern sade också att Sverige inte verkar prioritera ett Natomedlemskap.

Den ungerska presidenten Katalin Novák har också vädjat till statsminister Ulf Kristersson (M) att höra av sig.

– Inga ansträngningar görs just nu, sade hon till DN förra veckan.

Turkiet ska behandla ansökan

Den ungerska oppositionens krav utfärdas efter gårdagens besked om att det turkiska parlamentet ska rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

En turkisk regeringskälla uppgav för Bloomberg att det turkiska parlamentet att rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

– AKP (regeringspartiet) kommer att lägga fram lagförslaget i parlamentet, framhöll källan.

Uppgifter: Röstar i dag, tisdag

Enligt uppgifter till SVT kommer den turkiska omröstningen att ske i dag, tisdag.

Det är högst sannolikt att parlamentet kommer att godkänna den svenska ansökan. Regeringspartiet AKP och dess stödpartier, som stödjer ja-sidan, har en majoritet i parlamentet.

Avtal med USA?

Turkiets president  Reccep Tayyip Erdogan gick i december ut med ett direkt krav för att godkänna den svenska ansökan.

Presidenten vände sig till USA.

Enligt nyhetsbyrån Reuters vill Erdogan att USA ska leverera F-16-stridsflygplan i samma ögonblick som det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges ansökan.

Det är oklart om en sådan uppgörelse har slutits mellan Turkiet och USA.

–  Det är möjligt att det finns en slags uppgörelse med USA om handel av stridsflyg men det är inget som sagts offentligt. Så det är oklart varför det rör på sig i den här frågan nu, kommenterar SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen