Omedelbart krav från Ungern – om Sveriges Natoansökan

2024 01 24

Premiärminister Viktor Orbán och det ungerska parlamentet har i snart två års tid förhalat omröstningen om den svenska anslutningen till försvarsalliansen.

Nu har oppositionen i Ungern fått nog.

Det socialdemokratiska oppositionspartiet begär ett blixtinkallat möte för att rösta om Sveriges ansökan, rapporterar ungerska nyhetssajten 24.

Extra parlamentssittning

Kravet gäller en extrainsatt parlamentssittning där en omröstning ska äga rum.

För att tillmötesgå kravet måste en beredningskommitté bifalla förslaget.

Samma sak föreslog redan i oktober förra året.

Då avslogs partiets begäran.

Inte övertygat Ungern

I slutet av förra veckan uppgav Viktor Orbán att Sverige inte övertygat Ungern om att Sverige är en lämplig medlem för Nato.

En medarbetare till premiärministern sade också att Sverige inte verkar prioritera ett Natomedlemskap.

Den ungerska presidenten Katalin Novák har också vädjat till statsminister Ulf Kristersson (M) att höra av sig.

– Inga ansträngningar görs just nu, sade hon till DN förra veckan.

Turkiet ska behandla ansökan

Den ungerska oppositionens krav utfärdas efter gårdagens besked om att det turkiska parlamentet ska rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

En turkisk regeringskälla uppgav för Bloomberg att det turkiska parlamentet att rösta om ett svenskt Natomedlemskap i veckan.

– AKP (regeringspartiet) kommer att lägga fram lagförslaget i parlamentet, framhöll källan.

Uppgifter: Röstar i dag, tisdag

Enligt uppgifter till SVT kommer den turkiska omröstningen att ske i dag, tisdag.

Det är högst sannolikt att parlamentet kommer att godkänna den svenska ansökan. Regeringspartiet AKP och dess stödpartier, som stödjer ja-sidan, har en majoritet i parlamentet.

Avtal med USA?

Turkiets president  Reccep Tayyip Erdogan gick i december ut med ett direkt krav för att godkänna den svenska ansökan.

Presidenten vände sig till USA.

Enligt nyhetsbyrån Reuters vill Erdogan att USA ska leverera F-16-stridsflygplan i samma ögonblick som det turkiska parlamentet ratificerar Sveriges ansökan.

Det är oklart om en sådan uppgörelse har slutits mellan Turkiet och USA.

–  Det är möjligt att det finns en slags uppgörelse med USA om handel av stridsflyg men det är inget som sagts offentligt. Så det är oklart varför det rör på sig i den här frågan nu, kommenterar SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen