Negativ signal för M-KD-SD

2021 09 29

All tre valen har sin individuella dynamik och speciella särdrag men alla tre valen har också en sak gemensamt – högerpartierna har misslyckats.

Här är det övergripande resultatet land för land:

Kanada

Liberalernas Justin Trudeau besegrade de Konservativas Erin O’Toole. Förändringarna jämfört med valet 2017 var små men det parti som ökade mest bland parlamentspartierna var Socialdemokraterna.

Norge

De två ledande högerpartierna Höyre och Fremskrittspartiet tappade stort. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern har egen majoritet och regeringsförhandlingar har inletts.

Tyskland

Kristdemokraterna rasade med hela 9 % och även nationalistiska AfD backade. Socialdemokraterna och De Gröna ökar kraftigt.

ANALYS

Efter två mandatperioder vid makten för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Sverige är det en hel del som rent statistiskt talar för regeringsskifte i valet 2022. Det är ovanligt att en sittande regering vinner tre val i rad. Det har inte hänt i Sverige sedan Socialdemokraterna vann valet 2002.

Varningssignal till Ulf

Men valen i Kanada, Norge och Tyskland sänder en varningssignal till Team Ulf Kristersson inför valet nästa år. Det är inte omöjligt att S-MP-sidan vinner en tredje valseger om stjärnorna står rätt för vänstersidan.

Brottsligheten är en av M-KD-SD-L-sidans starkaste kort men sedan i början av sommaren har en annan frågan blivit allt hetare i svensk politik – frågan om privatiseringar. Vänsterpartiet vann en jordskredsseger när frågan om marknadshyror var på tapeten och i S digitala Almedalstal lyftes privatiserings- och rättvisefrågor upp mer än vanligt.

Marknadsexperiment

Sannolikt siktar nu S på att kampanja kring att ”det mest högerkonservativa regeringsalternativet någonsin” riskerar att leda till ”marknadsexperiment som kan stå vanligt folk dyrt”.

Min bedömning är att det kan bli ett starkt kort för S-MP-sidan och kritiken mot friskolesystemet är ytterligare ett tecken på denna tilltagande vindriktning i svenska samhället.

Foto: Ebba Busch, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, FB

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen