Nya attacker i Mellanöstern leder till att oron på nytt stärks för ökade stridigheter i regionen.

Det speglas nu i oljepriset, som stiger ordentligt på onsdagen.

Brentoljan stiger med 2,3 procent och WTI-oljan med 2,5 procent.

Det rapporterar Dagens industri.

“Kommer fånga intresset”

Oljepriset har inte varit så volatilt som många hade väntat sig i och med osäkerheterna i Mellanöstern.

Det kan dock nu vara på väg att ändras, säger Clay Seigle, chef för den globala oljeservicen på Rapidan Energy Group.

– Nu går vi in i en fas av försämring i Mellanöstern som vi tror kommer att fånga oljehandlarnas uppmärksamhet och få dem att återföra en viss väsentlig riskpremie till priset på Brent, förklarar han för CNBC.

Inte sett på länge

Förutsättningarna för en volatil oljemarknad är nu mer betydande än tidigare.

– De händelser som vi har sett under de senaste 1-3 dagarna har markerat en ganska kraftig försämring som har potential att bryta oss ur denna fas av begränsad upptrappning mellan sidorna som vi har sett verkligen sedan den 7 oktober och ta oss in i nytt territorium för olje- och gasmarknaderna, fortsätter Seigle.

Nya attacker

Nya attacker i Mellanöstern oroar omvärlden.

– Israels försvarsmakt IDF dödade sannolikt en högt uppsatt libanesisk Hizbollah-befälhavare i södra Beirut den 30 juli, förklarar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– IDF:s flygvapen riktade in sig på Fuad Shukr som svar på en Hizbollah-raketattack som dödade 12 israeliska barn i de Israelkontrollerade Golanhöjderna den 27 juli.

Finns risk

ISW meddelar vidare att det finns en tydlig risk för vedergällning.

– Hizbollah kan besluta sig för att svara med en stor raket- och drönarattack mot norra Israel som liknar Hizbollahs tidigare attacker som vedergällning för IDF:s tidigare attacker mot högre befälhavare. 

– Hizbollah har tidigare svarat med att avfyra salvor med över 100 raketer mot IDF:s baser i norra Israel och Golanhöjderna

Såväl utrikesminister Tobias Billström (M) som statsminister Ulf Kristersson (M) har uttryckt oro över situationen.

Foto: J. Zerdzicki

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen