UTRIKES: Ökat tryck på Finland – majoritet vill stoppa ryssar

2022 09 22

Fler ryska medborgare än vanligt vill ta sig över gränsen till Finland.

Trycket på Finland har ökat efter Vladimir Putins beslut om en delvis mobilisering i Ryssland – 300 000 reservister kommer att kallas in till kriget i Ukraina.

På onsdagskvällen började trafiken från Ryssland till Finland att öka markant, rapporterar Yle.

Bilder visar långa bilköer på den ryska sidan av gränsen. Vid gränsbevakningsstationen i Vaalimaa var bilkön 300-400 meter lång på torsdagsmorgonen, uppger finska tidningen Iltasanomat,

Enligt Yles uppgifter har 4 400 ryska medborgare tagit sig över gränsen under onsdagen – en ökning med 57 procent jämfört med samma dag förra veckan.

Men läget är under kontroll. Det bekräftar gränsbevakningsmästare Tuomas Hurskaine.

– Vi följer med läget, och det ser ut att bli livligare ju längre in på dagen vi kommer. Allt har gott bra, och vi behöver knappast ringa in mer personal, säger han till Yle.

Fåtal har nekats

Ett fåtal ryska medborgare har nekats att korsa gränsen. Gränsbevakningen vill inte uppge varför.

De flesta ryssar anger semester som skäl för inresan till Finland, uppger Yle.

Majoritet vill stoppa ryska turister

En stor majoritet av finländarna vill neka ryska turister inträde i landet. Hela 85 procent vill stoppa beviljandet av visum.

Det visar en undersökning som Taloustutkimus gjort på beställning av organisationen Mothers for peace.

Organisationen kräver att Finlands östra gräns stängs helt och hållet för ryska turister på grund av det rådande säkerhetsläget som uppstått till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Undersökningen gjordes mellan 20-22 september och 1 088 personer deltog.

Baltstaterna Estland, Lettland och Litauen har tillsammans med Polen stängt sina gränser för ryska medborgare.

Tillsammans med Lettland, Litauen och Polen beslutar vi att gemensamt begränsa turismmöjligheterna för ryska medborgare för att skydda allmän ordning och säkerhet. I nuläget är det omöjligt att garantera att ryska turister, som anländer via Estland till EU, inte utgör en säkerhetsrisk, sa Estlands premiärminister Kaja Kallas i samband med att de nya reglerna trädde i kraft.

LÄS MER: FYRA NATOLÄNDER PORTAR RYSSAR

Foto: I. Tömösvári

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen