Okänt föremål i Natos luftrum – ”redo att skjuta”

2024 08 26

Ett oidentifierat föremål har kränkt Natolandet Polens luftrum.

Föremålet flög in i det polska luftrummet i samband med Rysslands storskaliga robot- och drönarattack mot Ukraina.

Det oidentifierade föremålet tros ha landat på polskt territorium, rapporterar Reuters med hänvisning till den polska arméns operativa kommando.

– Vi har förmodligen att göra med ett olagligt intrång i polskt luftrum. Föremålet upptäcktes av åtminstone tre radarstationer, säger den polske generalmajoren Maciej Klisz, som är operativ befälhavare för de polska väpnade styrkorna, på en pressträff.

Klisz uppger att det inte rör sig om en ballistisk robot.

– Utifrån föremålets egenskaper och rörelsemönster är det tydligt att det inte är en balistisk robot.

Enligt befälhavaren pekar det mesta på att det handlar om en drönare.

– Det är troligtvis en drönare. Jag hade full kontroll över föremålet och jag var redo att skjuta ner det.

100 drönare och 100 robotar

Ryssland uppges ha avfyrat 100 robotar och 100 drönare mot ukrainska städer och byar under måndagsmorgonen.

Fyra civila har bekräftats döda och ytterligare tolv personer har skadats, rapporterar Ukrainska Pravda. Enligt tidningen dödades en kvinna i Zjytomyr-regionen i norra Ukraina och två personer i de södra regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom dödades en man i den västra staden Lutsk efter att ett höghus attackerats.

Presidenten ställer krav 

Ryssland uppger att man attackerat el- och gasanläggningar samt vapen- och ammunitionsförråd vid två ukrainska flygfält.

– Skadorna i energisektorn är stora, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på Telegram. 

Zelenskyj kräver förändringar efter måndagens storskaliga attack. Han vänder sig direkt till sina allierade i Nato.

Presidenten uppmanar västländer som USA, Storbritannien och Frankrike att ta bort samtliga begränsningar på vilka vapen som Ukraina får och inte får använda.

– Alla begränsningar måste slopas. Det bör inte finnas restriktioner för Ukraina, eftersom terroristerna inte har några.

Zelenskyj vill även att Ukrainas grannländer i väst ska ingå ett gemensamt avtal om att skjuta ner ryska drönare och robotar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen