SVERIGE: Ökade krav på vanliga anställda om det blir krig

2023 01 23

Det är inte enbart anställda vid Försvarsmakten som ska aktiveras om Sverige hamnar i en väpnad konflikt.

Även "vanliga” anställda inom myndigheter, kommuner, regioner och även företag krigsplaceras nu i allt högre utsträckning, rapporterar SVT.

Uppdraget är solklart – blir det krig måste du jobba på.

Ökning med 20 procent

Vid årsskiftet var 404 218 svenskar krigsplacerade, enligt statistik som SVT begärt ut från Pliktverket.

En ökning med 66 328 stycken – eller 20 procent – jämfört med början av juni förra året.

Det är inte offentligt hur många som ingår i den militära krigsorgansiaitonen, men tv-kanalen menar att det är sannolikt att det är krigsplaceringar hos arbetsgivare som står för den betydande ökningen.

– Det är svårt att ange en siffra om hur många krigsplacerade som till slut kommer behövas, men det blir betydligt fler än idag. Och det är en positiv utveckling för totalförsvaret, säger Fredrik Stany, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till SVT.

Företagsanställda lär snart krigsplaceras

Av landets 290 kommuner har 105 stycken krigsplacerat totalt 55 323 av sina anställda.

Motsvarande siffra för 15 av 21 regioner är 162 989 krigsplacerade medarbetare.

Anställda som jobbar på företag som klassas som samhällsviktig verksamhet lär också krigsplaceras inom kort, skriver SVT.

Till dessa hör exempelvis personal som kan reparera el- och vattenförsörjning samt sjukvårdspersonal, lärare eller sådana som kan sköta transporter.

Får inte säga nej eller byta jobb

Om man som anställd blir krigsplacerad får man inte lov att säga nej.

Beslutet tas av arbetsgivaren, men innebär generellt ingen förändring i arbetsuppgifterna. 

Och det är först om fred övergår till krig som plikten blir aktuell.

– Omr regeringen beslutar om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt ska den anställde enligt lagens ordalydelse kvarstå i sin anställning. Det innebär formellt sett att man inte kan byta jobb, att man inte kan säga upp sig och att man inte får lämna landet, säger Fredrik Stany.

Ska återaktivera civilplikten

MSB har tidigare även flaggat för att Sverige behöver öka antalet civilpliktiga i landet – upp till 20 000 individer på sikt.

I början av året gav också regeringen myndigheten uppdraget att börja förbereda för att återaktivera civilplikten, som varit vilande sedan 2008.

– I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Alla har en skyldighet att bidra efter förmåga och alla behövs, framhåller MSB i ett pressmeddelande.

"Grundförutsättning"

Myndigheten tillägger:

– Personalförsörjningen är en grundförutsättning för det civila försvaret. Utgångspunkten är att anställda och frivilliga ska användas i första hand men MSB bedömer även att civilplikt kan behövas för att viktiga delar av samhället ska kunna fungera, till exempel inom den kommunala räddningstjänsten.

– Civilplikt innebär att man tjänstgör inom de typer av civila verksamheter som regeringen beslutar om.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen