SVERIGE: Ökade krav på vanliga anställda om det blir krig

2023 01 23

Det är inte enbart anställda vid Försvarsmakten som ska aktiveras om Sverige hamnar i en väpnad konflikt.

Även "vanliga” anställda inom myndigheter, kommuner, regioner och även företag krigsplaceras nu i allt högre utsträckning, rapporterar SVT.

Uppdraget är solklart – blir det krig måste du jobba på.

Ökning med 20 procent

Vid årsskiftet var 404 218 svenskar krigsplacerade, enligt statistik som SVT begärt ut från Pliktverket.

En ökning med 66 328 stycken – eller 20 procent – jämfört med början av juni förra året.

Det är inte offentligt hur många som ingår i den militära krigsorgansiaitonen, men tv-kanalen menar att det är sannolikt att det är krigsplaceringar hos arbetsgivare som står för den betydande ökningen.

– Det är svårt att ange en siffra om hur många krigsplacerade som till slut kommer behövas, men det blir betydligt fler än idag. Och det är en positiv utveckling för totalförsvaret, säger Fredrik Stany, enhetschef för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, till SVT.

Företagsanställda lär snart krigsplaceras

Av landets 290 kommuner har 105 stycken krigsplacerat totalt 55 323 av sina anställda.

Motsvarande siffra för 15 av 21 regioner är 162 989 krigsplacerade medarbetare.

Anställda som jobbar på företag som klassas som samhällsviktig verksamhet lär också krigsplaceras inom kort, skriver SVT.

Till dessa hör exempelvis personal som kan reparera el- och vattenförsörjning samt sjukvårdspersonal, lärare eller sådana som kan sköta transporter.

Får inte säga nej eller byta jobb

Om man som anställd blir krigsplacerad får man inte lov att säga nej.

Beslutet tas av arbetsgivaren, men innebär generellt ingen förändring i arbetsuppgifterna.

Och det är först om fred övergår till krig som plikten blir aktuell.

– Omr regeringen beslutar om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt ska den anställde enligt lagens ordalydelse kvarstå i sin anställning. Det innebär formellt sett att man inte kan byta jobb, att man inte kan säga upp sig och att man inte får lämna landet, säger Fredrik Stany.

Ska återaktivera civilplikten

MSB har tidigare även flaggat för att Sverige behöver öka antalet civilpliktiga i landet – upp till 20 000 individer på sikt.

I början av året gav också regeringen myndigheten uppdraget att börja förbereda för att återaktivera civilplikten, som varit vilande sedan 2008.

– I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig. Alla har en skyldighet att bidra efter förmåga och alla behövs, framhåller MSB i ett pressmeddelande.

"Grundförutsättning"

Myndigheten tillägger:

– Personalförsörjningen är en grundförutsättning för det civila försvaret. Utgångspunkten är att anställda och frivilliga ska användas i första hand men MSB bedömer även att civilplikt kan behövas för att viktiga delar av samhället ska kunna fungera, till exempel inom den kommunala räddningstjänsten.

– Civilplikt innebär att man tjänstgör inom de typer av civila verksamheter som regeringen beslutar om.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen