”Ohållbar situation” i Sveriges matbutiker – värre än befarat

2024 02 06

Andelen butiker som utsatts för stöld, hot, våld inbrott, hotfullt beteende eller bedrägeriförsök landade på 44 procent under fjolåret.

Det är en ökning jämfört med 2022 och innebär att nästan varannan handlare utsatts för någon form av brott under året som gått.

– Vi kan smärtsamt konstatera att brotten mot handeln och dess personal inte avtar, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.

Matbutikerna värst

Värst utsatta för stölder är butiker inom dagligvaruhandeln, det vill säga livsmedelsbutiker som exempelvis Ica, Coop och Willys.

Även sport-, fritids- och leksakshandeln är svårt drabbad. 

Svensk Handel, som åtskilliga gånger slagit larm i medierna om utvecklingen, är nu mycket oroliga.

– Regeringen och ansvariga myndigheter måste ta dessa uppgifter på största allvar och agera nu. Trenden vi ser är dyster, och situationen är för många handlare ohållbar, säger Nina Jelver.

Värre än befarat

Enligt branschorganisationen stjäls det årligen för ungefär 8,5 miljarder kronor varje år.

Sannolikt är det en siffra i underkant.

– Tyvärr tror vi att det finns goda skäl till att revidera upp den siffran. Från våra medlemmar hör vi att stöldproblematiken vuxit explosionsartat under de senaste åren, och att den främst är driven av organiserad brottslighet, säger Nina Jelver.

Hon tillägger:

– Regeringen har varit tydlig med dess ambition om att fler mängdbrott ska klaras upp, nu är det dags att gå från ord till handling. Ett trendbrott måste ske 2024.

Tvingas ändra sortiment 

Svensks Handel har tidigare uppgett att fler än tre av fyra dagligvaruhandlare tvingats ändra sitt sortiment på grund av de omfattande stölderna. 

Inom livsmedelsbranschen är det numera vanligt med låsta köttdiskar i butikerna.

– Situationen är nu så allvarlig att var tredje butiksägare inom dagligvaruhandeln överväger att flytta eller lägga ner sin butik. Om inget görs för att stävja problemen kommer viktiga delar av samhällsservicen att monteras ned, sa Sofia Larsen, vd för Svensk Handel, till Expressen i samband med att branschorganisationen gick ut med statistiken. 

Vidare framhöll vd:n att den stora kostnaden för dagligvaruhandlare inte endast handlar om förluster i form av stölder.

– Handlare tvingas också vidta dyra säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat väktare, larm och säkerhetsutbildning för personalen. För en genomsnittlig livsmedelsbutik uppgår dessa kostnader till långt över en halv miljon per år. Nära hälften av handlarna säger att brottsligheten leder till att de tvingas avstå från investeringar som annars skulle ha gjorts. 

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen